Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under sina höga anförvandters hägn, möjligen innebar
mera, än man ville medgifva. Upptagen inom det
Ryska hofvet, omhuldad af kejsarinnorna och deras
onigif-ning skulle den till en tliron födde furstens ungdom och
olyckor helt naturligt kunna uppväcka ett varmt
deltagande hos alla dem, som i honom sågo den oskyldigt
förskjutne ättlingen af en konungaslägt, hvars missöden
borde väcka kejsaren till ånger och till benägenhet att
godtgöra det framfarna, enär han till stor del bidragit
till Gustaf Adolfs olyckor.
Den för sin tillgifvenhet för Gustavianska dynastien
välbekante grefve De la Gardie skrifver med afseende
på ifrågavarande ämne (Paris den 22 Februari 1815):
»Det är ganska säkert, att intriger hopspinnas till
gynnande af den unge prins Gustaf. Kejsare Alexander,
om han är uppriktig i sin vänskap fur kronprinsen, skall
ha att kämpa emot den kejserliga familjens fruntimmer,
emot aristokratierna, afunden, fördomarne och
traditionerna, som alla i förening väpna sig emot honom. På
samma gång han smickrar alla dessa elementer känner
han sig manad att stödja sig på folkets rättigheter,
hvilka han är mån om att hålla i helgd såsom
förnäm-6ta källan till hans egna. Han vill således icke
ansluta sig till reaktionen, och hans bana är ett oafbrutet
lofverande emellan de motsatta systemerna».
Särskild uppmärksamhet väckte en vid denna tid i
Tyskland utgifvcn flygskrift, som i den gamla välkända
legitimitetstonen brännmärkte allt, som egde eller
förmenades ega något slags sammanhang med revolutionen, för
att vidare söka bevisa, att Sverige genom sin nya
dynasti stod i uppenbar fiendtlighet emot Europas öfriga
throner, och att Carl Johans rättigheter derföre borde
förklaras ogiltiga. Denna skrift, som för öfrigt till
innehållet blott var en omskrifning af Chåteaubriands och
S:t Aignans förut omnämnda pamfletter, fick’ sin
förnämsta betydelse deraf, att den var författad af en f. d.
Rysk diplomat, grefve Gollovvkin, och således
misstänktes hårflyta från Petersburgerhofvets ingifvelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>