Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifwer uprätlat här i Stockholm. Luc: (5. Giffwen så warderedher Giffwitt».
På följande blad finnes en uppmaning till barmhärtiga människor att lämna
bidrag lill det goda verket, xder uthi många fattiga barn nödtorfteligen
kunna blifwa underhåldna, somliga af them informeres uthi Borgerliga Konster,
somliga Barn något lolligit Handwerke efTtei the Order, Stadgar och Statuter,
som ther om göras skulle». Uppmaningen hörsammades af en mängd
personer såsom Gabriel Oxenstierna, Jacobus Delagardie, Pär Baner m. 11.
Bidragen äro tecknade under åren 1637—1640.
Sin karaktär af uppfostringsanstalt för vanvårdade eller vanartiga barn
behöll Barnhuset intill nyare tid. En särskild bok, äfven förvarad i stadens
arkiv, innehåller bl. a. »Undersökningar med barn, som upptogos på gatorna
och sändes till Barnhuset». Från den 11 febr. till den 15 mars 1652 blefvo 63
barn därstädes »examinerade». Elt annat år uppgives 64 barn, »som få
kvar-blifva i Barnhuset till öppet vatten, då de skola hemsändas». En
mönstrings-rulla öfver Barnhusets personal för år 1654, likaledes i stadens arkiv,
upptager: predikant, skrifvare, syssloman, hattmakare, repslagare, hampspinnare,
bunlmakare, vagnmakare, klensmed, klädesväfvare, skräddare m. 11. Särskildt
omnämnas: »Hustru Jngrid, som rycktar barnhushufvudena och sköter de
siuka». — »Hustru Karin, som kokar och bakar åt barnen». — »Hustru
Britta, häckelska» o. s. v. Att döma efter denna och andra förteckningar
voro gossar och flickor strängt åtskilda. De förra stodo under uppsikt af
yrkes-dugliga män, de senare under ledning af arbetskunniga kvinnor. För
barnens undervisning i handtverk och slöjd funnos fyra arbetssalar eller, som de
kallades, »stugor», förutom smedja, slöjdkammare m. m.
Åtskilliga upplysningar äfven om barnens uppfostran, under senare
hälften af 1700-talet, finnas bland stadens arkivhandlingar.1 Gossarne fingo
fortfarande utbildning i allehanda yrken såsom skomakeri, skrädderi, snickeri, och
flickorna i kvinnliga arbeten såsom sömnad, strumpstickning, väfning. Den
bokliga undervisningen omfattade innanläsning, skrifning och räkning
såsom angifves i en 1773 utfärdad skol- och dagordning.8 Barnen afdelades
uti trenne skilda klasser. »Hwarje Schola; Mästare fördelar sine tillhörige Barn
i txvenne delar, af hwilka hälften bör undenvisas från klockan 8 till 10,
och den andra hälften från 10 lill 12. Ulaf Barnen af första Glassen utsöka
Schohe Mästarne dem, som till begrep äro trögast eller minst försigkomne,
hwilka om eftermiddagarne från 2 till 4 särskilt underwisas. Barnen af andra
och tredje Glassen böra om eftermiddagarne ifrån klockan 2 lill 4 öfwas uti
skrifwande och räknande, det förra efter en god föreskrift. — Klockan 7 om
morgonen böra Barnen klädde och snygge infinna sig hwar hos sin Schola;
Mästare, då morgonbön gjöres och en Psalm sjunges, så att de klockan half
till 8 kunna få sin frukost. Klockan 12, då Barnen skola äta middag, bör en af
Schohe Mästarne altid wara tillstädes, som tillser, det Barnen läsa till och från
Bord, samt under måltiden sig beskedeliga förhålla. Likaledes bör denna
ordning klockan 7 om aftonen, då de äta aftonmåltid, iakttagas. Klockan 8 om
’ Bland dessa handlingar linnes äfven en spisordning utfärdad 1756.
- Instruction för Schol® Mästarne wid Stora Barnhuset: Gifwcn den 5 Junii 1773.
Af-skrift i Danvikens arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
