Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undsätta Åbo, en mindre afdelning under J. Olofson
skickades mot A. Larsson, bvilken lärer blifvit tillbakaslagen.
Så fort hertigen fått sitt folk i land. lemnade han Scheel
med en del af styrkan att belägra Åbo slott, men skyndade
sjelf efter Kurk, som stannat vid Eura. Det kunde
naturligtvis icke vara Kurke mening att derstädes inlåta sig i strid
med hertigens öfverlägsna styrka. Men den 29 uppkom
likväl vid S:t Mårten genom en tillfällighet en drabbning, i
hvilken finnarne blefvo slagne, hvarefter de öfver
Tavaste-hus flydde åt Wiborg. Hertigen deremot skyndade till
Helsingfors för att om möjligt taga finska flottan. Men då han
den 3 Sept. dit anlände, hade Wildeman redan seglat öfver
till Reval. Hertigen måste nu tillsvidare stanna i
Helsingfors för att invänta sin egen flotta. Under tiden anlände
ändtligen den af Sigismund utlofvade hjelpen. Den skulle
egentligen hafva utgjorts af 1 700 ryttare, som Göran
Fah-rensbach borde samla vid Riga, hvarjemte Sigismund genom
ett företag mot Elfsborg skulle försöka divertera hertigen.
Men i stället för 1 700 ryttare medförde Fahrensbach blott
1 000 till Reval, der han inträffade den 27 Aug. Men som
derstädes transportfartyg saknades, kunde blott 3 till 400
öf-verföras till Wiborg, dit de den 10 Sept. under C.
Tiesen-husens och W. Fahrensbachs befäl anlände. Under tiden
af-gjordes Åbo slotts öde. Sedan besättningen fått kännedom
om utgången af striden vid S:t Mårten, hvarigenom all
undsättning blef omöjlig, och Scheel den 4 Sept. låtit i staden
halshugga Ille m. fl., föll modet, och man började redan den
9 Sept. inlåta sig i underhandlingar; och några dagar
der-efter måste Stålarm och de öfriga finska herrame
öfver-lemna sig på nåd och onåd.
Sedan flottan under P. Stolpes befäl anländt till
Helsingfors och derstädes åtskilliga personer blifvit afrättade,
af-seglade hertigen den 17 Sept. derifrån med fotfolket till
Wiborg. Rytteriet gick landvägen under A. Rynings befäl.
Den 21 framkom hertigen till Wiborg och landsteg vester
om staden och intog förstaden Siikaniemi. Wiborgs
befästningar voro så vidlyftiga, att de, för att fullständigt besättas,
fordrade 6 till 7 000 man. Men garnisonen utgjordes allenast
Finlands Krigshistoria. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
