- Project Runeberg -  Från Röda rummet till sekelskiftet / I /
119

(1918-1919) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg - IX. Giftas. — Kvinnofrågan i tidens litteratur. — Strindberg och uppkomsten av Giftas. — Företalet och interviews. — De olika berättelserna. — Mottagandet. — Strindbergs uppfattning. — Giftas betydelse. — Åtalet. — Regress i åttiotalslitteraturen. — Yttre svårigheter. — Andra delen av Giftas. — Utopier. — Strindbergs börjande själssjukdom. — Hans äktenskap. — Le plaidoyer d’un fou. — Börjande omslag i hans diktning. — »Han blir ateist»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AUGUST STRINDBERG

12 1

dynghögen än röra i grytan, icke ärofullare att tämja stutar än
uppfostra barn. Det är snarare behagligare att sitta i den varma
stugan eller ladugården än att gå i det leriga diket med solen på
ryggen eller gå till armarne i issörja och dra not. Om mannen har
hand om de få pengar, som inflyta, så har kvinnan nyckeln till
mjöllåren och visthuset. Vad hon förtjänar på spånad om
vinterkvällarna, får hon behålla som handkassa att köpa kaffe och socker
på. Den jord hon kan ärva ingår icke i giftorätten. Hon kan
sålunda gott bärga sig utan »gift kvinnas äganderätt». Har man
i tidningar hört talas om bondhustrur, som blivit slagna av sina
män, så har man, ehuru icke i tidningar (ty mannen aktar sig för
att skriva sådant i tidningar), också hört bönder, som fått stryk
av sina hustrur. Den starkare rår alltid, han må vara man eller
kvinna. En bondhustru är sällan otrogen mot sin man, emedan
hon dels icke har tid, dels hava de ogifta pojkarne flickor att
hålla sig till. Mannen är sällan otrogen, emedan flickorna inte
gärna titta efter en »gubbe», då de ha full tillgång på gossar.»

Han formulerar kvinnans rättigheter, som enligt naturen henne
tillkomma, men genom den förvända samhällsordningen (icke
genom männens tyranni) blivit henne berövade: rätt till lika
uppfostran med mannen ; skolorna skola vara gemensamma för
gossar och flickor; flickan skall äga samma frihet att »gå lös»
och välja sällskap var hon vill; fullständig likställighet mellan
könen skall avlösa det vedervärdiga hyckleri, som kallas galanteri
eller artighet mot damerna; kvinnan skall hava rösträtt;
civiläktenskap skall införas, varigenom skilsmässan underlättas;
kvinnan skall bli myndig vid 18 år utan alla inskränkningar,
äktenskapsförordet och boskillnaden skola bli obligatoriska o. s. v.
Flera av dessa önskemål äro redan genomförda, och överhuvud
har Strindbergs diskussion i »Giftas» visat vägen, på vilken
kvinnofrågan synnerligen hastigt gått framåt.

Efter denna teoretiska inledning följde de olika fallen, som
skulle blotta äktenskapets brister och föreslå botemedeln. De
utgöras av berättelser av mycket olika värde. Många äro
alltför torrt refererande, andra äro små mästerverk av skissartad
novellkonst. Den första, Dygdens lön. skildrar asketismens,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfrrtss/1/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free