Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anne-Charlotte Leffler - Kvinnornas ställning före åttiotalet. — A. C. Lefflers ungdomsutveckling. — Temperament. — Äktenskap. — Dramatiskt författarskap. — Omedvetenhet om kärleken. — Inflytande från Strindberg. — Övergång till prosaberättelse. — Ur livet. — En bal i societeten. — Övriga berättelser i samlingen. — Andra samlingen Ur livet. — Aurora Bunge. — I krig med samhället. — Förhållande till den äldre kvinnosaksrörelsen. — Spår av ny uppfattning om kärlek och äktenskap. — Yttre ställning, utseende och personlighet. — Bekantskap med Sonja Kovalevsky. — Resor. — En sommarsaga. — Italiensk resa, nytt äktenskap, omslag i hennes diktning. — Kvinnlighet och erotik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i g 2 anne-charlotte leffler
och blivit djupt gripen samt ett par moderna komedier, vilka
upprört henne i hennes religiösa, ännu pietistiska
sedlighetskänsla genom den lättsinniga och ytliga tonen. Därtill kommo
nu de starka intrycken från Ibsen. Hon beslöt att ägna sig
åt dramatiskt författarskap. Ty påverkad av sina
Ibsenstu-dier ansåg hon, att endast i dramat kunde samtidens brännande
frågor behandlas.
På fjorton dagar skrev hon 1873 ett drama, uppläste det för
en väninna och inlämnade det därefter anonymt till Dramatiska
teatern. Det var Skådespelerskan. Stycket antogs och spelades
med stor framgång. Det följdes av Pastorsadjunkten och
Under toffeln 1876 och av Elfvan 1880.
Dessa fyra dramer bilda en grupp för sig i fru Edgrens
produktion, och säkerligen återspegla de alla hennes stämningar
under de första årens äktenskap. I alla skildras individens
kamp mot samhället. Under toffeln rör sig om utan förståendes
inblandning i ett äktenskapligt samliv. Det hela är en bagatell.
Något större intresse erbjuda icke dessa strider om idel
småsaker, som man icke kan taga på allvar, utan att tonen därför
någonsin blir tillräckligt farsartat uppsluppen.
I de övriga tre dramerna äro konflikterna djupare. En
begåvad personlighet kämpar mot samhällets trånga förhållanden,
som ställa sig hindrande mot hennes fria utveckling.
Detta problem är först behandlat i Skådespelerskan.
Hjältinnan, Ester Larsson, är en ung aktris, som är förlovad med
en läkare, Helge. Han vill icke, att hon efter äktenskapet
fortsätter att spela, och hon har också lovat att uppsäga sitt
kontrakt vid teatern. Helge presenterar fästmön för sin familj
under ett julbesök i hemmet på en bruksegendom.
Skådespelerskan emottages icke med någon större förtjusning av husets
damer med deras strängt borgerliga uppfattningssätt. Dess
värre måste åskådarna till en viss grad dela denna deras
uppfattning. Ester gör knappast det intryck av överlägsen och
stilfull naturkvinna, som författarinnan väl åsyftat. Hon verkar
på en gång sentimental och simpel. Fästmannen upptäcker,
att hon ljuger för honom. Hon åker skridsko med andra her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
