Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Luther om den heliga skrift: dess auktoritet och värde m. m. - I. Bibelns gudomliga ursprung och auktoritet enligt Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
missbruk, höllos flera offentliga disputationer mellan honom
och påvedömets försvarare. Det var vid en sådan
disputation i Leipzig år 1519, som Luther för första gången
offentligt hävdade den meningen, att Guds ord stode över
icke blott påven utan även kyrkomötena. »För en sann
kristen», sade han bland annat, »finnes ingen annan
trosgrund än den Heliga Skrift. Den utgör vår enda
gudomliga lagbok.» Påvarna i Rom hade ofta misstagit
sig, och de voro icke gudar utan människor. Deras dekret
och lärosatser voro därför icke gudomliga utan mänskliga
och borde underställas prövning efter Guds ord. »Påven
är en människa och kan sålunda inledas i villfarelse, men
Gud är själva sanningen, och Honom kan ingen bedraga»,
var ett påstående, som Luther redan förut offentligt
framställt och som han vid disputationen i Leipzig ytterligare
hävdade. Då hans motståndare vid disputationen i Leipzig
även antydde, att Luther genom denna sin framställning
om påven gjorde sig skyldig till samma kätteri, som den
vid kyrkomötet i Konstanz 1416 brände Huss blivit dömd
för, hade Luther mod att offentligt förklara, att vissa av
Huss’ satser voro äkta kristliga, såsom ägande stöd i
Skriften. Därigenom underkände Luther även nämnda
kyrkomötes auktoritet och satte Guds ord även över de allmänna
kyrkomötena. Härigenom hade Luther sålunda
fullständigt brutit med den gamla tron på kyrkans ofelbarhet
och överhöghet och satt fram Guds ord som den högsta
normen i trosfrågor. Och detta Guds ord borde varje
kristen läsa för att sålunda själv kunna avgöra, vad som
var sant och icke sant. I sanning ett väldigt steg framåt
från människoträldom till Guds barns härliga frihet! Och
på samma gång ett väldigt mod av Luther att våga erkänna
sanningen hos en man, sådan som Huss, som av hela
kristenheten stämplades som en med rätta fördömd kättare. Det
visar även, till vilken frigörelse i anden Luther själv
kommit redan vid denna tid. I sin stora utläggning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
