Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men efter sin seger begick Marianne en
liten dumhet.
— Och se nu inte alltför hängfärdig ut, när
Fina kommer hit in med varmt vatten, sade
hon uppmuntrande. Gud vet, vad folket skall
tro...
»Det är det mamma först och främst tänker
på!» sade Yvonne till sig själv — trotsigt,
föraktligt och indignerat. »Och det är därför
hon vill, att jag skall gå ner och äta [-middag-] {+mid-
dag+} ...» Men hur det var, tog hon emot var-
ningen, och var på sätt och vis tacksam för
den. Ge anledning till prat och skvaller — hon,!
— nej, det ville hon sannerligen inte...
När Yvonne, fin och sansad, men lite blek
och med svullna ögonlock kom ner och satte
sig vid middagsbordet, hade hon på bara ett
par timmar, sedan hon i morse lekte amason på
stallgården och genom sin förmätenhet,
härsklystnad och oresonlighet, höll på att sätta ett
dyrbart liv i fara, blivit långt mera »vuxen»,
än ett helt års förmaningar och uppfostran
kunnat göra henne.
Efter ett par dagar, då det stod lite bättre
till med Seiszing och Vilhelm satt inne hos
honom i sjukrummet, bad han att få tala
ensam med Yvonne.
16. — Mailing, Det fatala giftermålet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
