- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / III. Bandet /
216

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

beItfttblsbN om

emot himmeln; men ned mot jorden vftnde hon den sida, der bilden af

soffan var inristad, och soffan sänkte sig med dem ned mot jorden.
Sedan vände hon uppåt en sida, på hvilken ett tält var afbildadt, gned
afbildningen och sade: varde ett tält uppsatt i denna dal! I ögonblicket
stod tältet der, och de togo plats under detsamma. Men dalen var en
ödemark, der det fanns hvarken vextlighet eller vatten, och hoa vände
derföre fyra sidor af perlan mot himmeln, under det hon sade; genom
kraften af Guds namn uppvexe träd på detta ställe, och rinne en stor
flod fram utmed dem! Genast vexte träden upp, och utmed dem flöt en
stor sorlande ström med rullande vågor; och de förrättade tvagningen
i strömmens vatten samt åto och drucko. Konungadottern vände na
omkring de öfriga sidorna af perlan, tilldess hon kom till en, hvarpå bilden
af ett dukadt bord var ristad, och sade: genom kraften af Guds namn
befaller jag dig, bord, att duka dig! Och si! der stod framför dem ett bord,
fullsatt ined de läckraste rätter; de åto och druoko, fräjdade sig och voro
glada.

Under tiden hade konungens son gått in i gemaket för att väcka sin
fader och funnit honom död; men ban såg likaledes det papper, som Ala
ed-Din hade skrifvit, läste det och förstod dess innehåll. Derpå letade
ban efter sin syster, men kunde icke finna henne, utan begaf sig till den
gamla qvinnan i kyrkan och frågade henne om systern; men hon svarade:
sedan i går har jag icke sett henne. Han vände derföre tillbaka oeh
skyndade till sina krigare, ropande åt dem: till häst, J riddersman! Hu
berättade för dem allt, som hade händt, och de satte 6ig till häst samt
skyndade efter de undanflydda, tilldess de kommo i närheten af tältet
Då vände Hosn Marjam sitt hufvud och blef varse, att ’ett moln af damm
förtog utsigten åt trakten, men att sedan detta moln stigit högt upp och
bredt sig vida omkring, det skingrades och visade hennes broder och
krigare, som ropade: hvart viljen J taga vägen, då vi äro efter er! Då sade
jungfrun till Ala ed-Din: hurudan är din duglighet i krig ocb strid? Han
svarade: jag förstår mig icke på krig och strid, icke på spjut och härnad.
Genast framtog hon perlan och gned en sida deraf, som bar bilden af en
häst och ryttare; och si! ur öknen kom der en ryttare, som svängde sitt
svärd ibland de anryckande, tilldess han slagit och föijagat dem alla.

Derpå sade konungadottern till Ala ed-Din: vill du resa till Kairo
eller tül Alexandria? Han svarade: till Alexandria. De satte sig upp i sof-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/3/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free