- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
89

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STADEN AF BRONZ.

89

gåfvo de sig titi den bazar, der man sålt Ädelstenar, perlor och
hyacin-ther, samt vidare till penningevexlarnes bazar; männerna sjelfva funno de
döda, men omkring dem lågo sidentyger af allahanda art, och deras
bodar voro fyllda med guld och silfver. Ytterligare kommo de till
parfym-fürsäljarnes bazar, och si! dessas handelsbodar innehöllo rökelser af alla
slag, påsar med muskus, ambra, aloeträ, nedd, kampher och annat; men
egarne af allt detta voro döda, och icke något tecken till födoämnen sågs
bredvid dem. När de lemnade denna bazar, befunno de sig ända invid
ett präktigt och fast uppfördt palats; der trädde de in och funno
utvecklade fianor, dragna svärd, strängade bågar, sköldar, hängande vid kedjor
af guld och silfver, samt hjelmar, prydda med rödt guld. Uti palatsets
gångar stodo bänkar af elfenben, prydda med plåtar af blänkande guld
samt klädda med siden; på dem sutto män, hvilkas hud torkat fast vid
benen; den okunniga skulle hafva’trott dem försänkta i sömn, men af brist
på föda hade de dött och gått hädan ur lifvet. Nu stadnade Emir Musa,
lofprisade ftillkomligheten hos Gud (Hans namn vare upphöjdt!) och Hans
helighet samt betraktade palatsets skönhet, dess fa6ta byggnadsart och
alla dess under; och var det förnämligast måladt i ultramarin. Rundt
deromkring stod en inskrift, som innehöll fötøande verser:

Betånk hvad da ser, o menniska, och var pl din vakt, inan du skiljes hädan,

Samt red It dig god vägkost, af hvilken du kan hafva nytta, ty en hvar, «om
dväljes i ett hus, skall slutligen lemna detsamma!

Se har ett folk, som förstod att pryda sina boningar, men som i stöllet blifvit
pantsatt för sina gerningar!

De byggde; men deras byggnader gagnade dem till intet, — de hopade skatter;
men deras skatter voro dem Ull ingen nytta, när Uden var ute.

Ofta hoppades de pS sådant, som icke var dem beskärdt; men.de gingo mot sin
graf, och hoppet hjelpte dem icke.

Från gin höjd och sin ära blefvo de störtade i den trånga grafven. Usel Sr nu
deras boning!

Men sedan alla voro begrafna, kom det en utropare och sade: hvar äro thronerna
och kronorna och prakten?

Hvar Bro de anleten, som voro höljda och beslöjade, och hvilkas skönhet gällde
som ordspråk?

Hen grafven svarade den frågande: rosorna hafva bleknat på deras kinder.

Långe åto de och drucko. Men nu, sedan de njutit och ätit, ätas de sjelfva.

Emir Musa grät, så att han förlorade sansningen; efter det han
tillsagt, att dessa verser skulle afskrifvas, begaf han sig in uti palatset. Der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free