- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / V. Bandet /
181

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

djullanar af saft et.

181

når upphöjde honom till konung i staden. Hon låt sammankalla de
Mu-sulmån, som ännu funnos qvar af stadens inbyggare, och lät dem aflägga
trohetsed till sheik Abd Allah, gjorde ett förbund med dera och lät dem
svärja, att de skulle lyda och (jena honom; och de sade: vi höra och
lyda!

Derpå togo de afsked af sheik Abd Allah och afreste till sin stad,
och når de inträdde i sitt palats, mötte folket i staden dem med trummor
och fröjderop, dermed firande de glada tidenderna. Staden pryddes på
det dyrbaraste i tre dagar, så glada voro de öfver konung Bedr Bdsims
återkomst och fröjdade sig deröfver. Derefter sade konung Bedr Båsim
till sin moder: o min moder, nu återstår det blott, att jag förmäler, mig,
och att vi alla bli förenade. Hon svarade: o min son, sannt talade du
nu; men vänta, tilldess vi funnit någon för dig passande gemål bland
konungarnes döttrar! Hans mormoder Farasheh, hans farbroders döttrar
och hans morbroder sade: o Bedr Båsim, vi skola alla biträda dig att vinna
hvad da åstundar. Alla stodo de upp och begåfvo sig ut att söka i all
land; och Djullanår af Hafvet sände likaledes sina slafvinnor, burna af
andar, och sade till dem: skiljens icke från någon stad eller från någon
konungs palats, utan att uppmärksamt taga i ögonsigte alla de
sköqjung-frur, som finnas der. När konung Bedr Båsim såg, huru inycket besvär
de alla gjorde sig med denna sak, sade han till sin moder Djullanår: o
min moder, låt allt detta vara, ty ingen skall bli mig till lags annat än
Djuharah, konung Es-Semendels dotter, ty hon är en ädelsten, såsom
redan hennes namn gifver tillkänna. Hans moder svarade: jag känner
din åstundan. Hon sände genast ut folk, som skulle fora konung
Es-Semendel till henne; och de återvände utan dröjsmål med honom; derpå
lät hon kalla Bedr Båsim, och, när han kom, underrättade hon honom om
konung Es-Semendels ditkomst. Han begaf sig till denne, och när
konung Es-Semendel såg honom nalkas, stod han upp honom till mötes,
helsade honom och välkomnade honom. Konung Bedr Båsim begärde nu
till äkta hans dotter Djuharah, och han svarade: hon är till din tjenst;
bon är din slafvinna, och du eger att befalla öfVer henne. Konung
Es-Semendel sände några sina män hem till sitt land och befallde dem att
ditföra hans dotter Djuharah samt låta henne veta, att hennes fader
befann sig bos konung Bedr Båsim, sonen till Djullanår af Hafvet. De flögo
genom luften, voro borta en liten tid och kommo sedan tillbaka, beled-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:21:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/5/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free