Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bägge, Tör det ni varit nog svaga att lyssna till hennes skändllga ingifvelses —
Bö-sten tystnade, och vidundren söndersleto Hasan, hans far och bans brottsliga
styfmoder.
Likaiom Brahminen straffade Hasan och hans fader för deras delaktighet i
styfmoder brott, — fortfor den tredje veziren, när han slutat denna berättelse, —
likaså kan himlen straffa dig, o konung, om du gör din gem&l till viljes och låter
döda din son utan tillräckliga bevis. — Sindibad blef rörd och sade: min son skall
icke dö, förrän jag har osvikliga bevis på bans brottslighet.
Konungen begaf sig på jagt; men efter hemkomsten ifrån denna började hans
gemål på nytt uppmana honom att straffa sonen. Hon erkände, att inga bestämda
bevis funnos, då konungen icke tille tro hennes vittnesbörd; men voro icke
Nurdje-häns envist bibehållna tystnad och Abu Mastburs frånvaro tillräckligt talande
antydningar om hans brottslighet. »När vittnen saknas, — sade hon, — måste man döma
efter antydningar, till och med på misstankar, på det brottslingen icke måtte
undslippa rättvisans straffande hand. Derom skall jag öfvertyga dig, om du vill förunna
mig att lör dig omtala berättelsen om konung Akschid.» — Gerna skall jag afhöra
dig, — svarade konungen, — och hon började
t
Berättelsen om sultan Akwhld.
När Akschid, sultanen af Egypten, blef gammal och kände sin lefnads slut
nalkas, kallade han till sig sina tre söner och befallde dem att fira hans likbegängelse,
medan han ännu lefde, på det han måtte fa se, huruledes hans jordafärd skulle
företagas, när han ginge hädan. Sultanens befallning åtlyddes; likbegängelsen firades med
största prakt, konungen gjorde efter dess slut en mängd fromma och välgörande
stiftelser, för att lemna ett minne efter sig uti verlden, och när han derefter lagt sig ned,
för att afvakta sitt sista ögonblick, kallade han sina tre söner och sade till dem*
mina barn, uti det hörn af mitt gemak, som är på venster hand, när man träder ln
deri, bar jag gömt ett litet skrin, som innehåller de skönaste ädelstenar i verlden;
jag befaller er att dela dem jemnt imellan er, då jag är död, och J hafven begrafvit
mig med all den heder, som J ären mig skyldiga.
Konungen dog; men den yngsta af hans söner, som var nyfiken att se
juvelskrinet, gick ensam in i gemaket, fann skrinet och blef så förbländad af ädelstenarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
