Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Sbarr-kàn tvekade att skiljas ifrån henne; men hon fortfor att^uppmana honom
att återvända till hären och Ifira densamma ;hcm samt lofvade att inom tre dagar
vara hos honom och följa honom till Baghdad. Derefter bad hon honom ännu en
gång att förblifva det mellan dem afslutna förbundet trogen, omfamnade honom och
tog afsked af honom. Sharr-kän satte sig upp på sin häst|och red öfver bron genom
Bkogen, tilldess han åter kom ut på slätten. Här mötte han veziren Dendan och två
emirer samt berättade för Dendan allt det, som tilldragit sig med honom. När han
af veziren fick höra, att sändebuden skiljt sig irrån bären, lät ban befalla sina krigare
att vända tillbaka, och efter fem dagars tåg uppnådde de sitt hemlands gränser.
Här rastade hären i några dagar; men derefter lät Sharr-kän veziren gå förut
med krigarne och stadnade sjelf qvar med blott hundrade ryttare. Efter två dagar
bröt han upp; men Just som han kommit in i en träng hålväg mellan tvänne berg,
såg han hundrade ryttare komma emot sig som rytande lejon, helt och hållet klädda
i stål. När de hunnit nära till Sharr-kän och hans folk, ropade de: vid Johannes
och Maria, nu hafva vi uppnått vårt syftemål; sitten af och läggen ner era vapen,
så skola vi skänka er lifvet! Men Sharr-kåns ögon gnistrade af raseri, och han
sade: huru’ djerfvens J, Christna hundar, att följa oss till vårt land och föra detta
språk emot oss! Tron J, att det går så lätt att besegra oss. Derefter ropade han
fill sitt folk: huggen ned de hundarna! Dermed brast striden lös och fortfor ända
till natten, då Sharr-kän, som förlorat fyra man, måste erkänna, att han aldrig
drabbat snmman med tapprare riddare. Morgonen derpå utmanade en af Sharr-kåns folk
en af de Christna, men blef inan kort kastad ur sadeln af den Christna riddaren,
hvars landsmän den dagen togo tjugo Musulmän till fånga. På tredje dagen ämnade
Sharr-kän utmana de Christnas anförare sjelf; men just som han trädt in på
stridsplatsen, nalkades denne, utan att vara utmanad. Den okända Frankiska riddaren
var klädd i cn öfverklädning af blått atlas, under hvilket han bar ett starkt harnesk;
han hade vid sidan ett Indiskt svärd och red cn svart springare med cn hvit stjern
i pannan; men riddaren var alldeles skägglös. Han utmanade Sbarr-kän, Omars
son, till tvekamp, och de kämpade hela dagen, tilldess det blef mörkt, då de skiljdes
åt. Ännu en dag blef tvekampen oafgjord, men vid middagen pä tredje dagen, just
som Franken ville göra det afgörande angreppet, snarvade hans häst, och han fött
till marken. Sharr-kän kastade sig öfver honom och ämnade hugga till honom med
sitt svärd, då Franken ropade: o Sharr-kän, så handlar ingen man; så handlar blott
den, som låter besegra sig af qvinnor! Dessa ord väckte Sharr-kåns
uppmärksamhet, ban beskådade med större uppmärksamhet sin fiende och kände igen Ibris, som
ban hade lärt känna i klostret. Nu kastade han bort svärdet och sporde henne till,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
