- Project Runeberg -  Tusen och en natt. Första fullständiga, med talrika Illustrationer försedda, Swenska öfwersättningen / VII. Bandet /
140

(1854-1856) Translator: Gustaf Thomée With: Henrik Gerhard Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

minader förtaUt, di gwnaMa «» afton ämnade tlada iln lampa, men fann, att
hoa icke bade någon oi]a bcmma. Hon gick ut för att köpa olja, oeh nlr kom ut
I staden, rann hon denna prydd på det högtidligaste; alla gator hvimlade af
hög-tidaklldda menniskor, oeh glädjen tycktes vara a|lmin. Hon tillsporde
oljbandls-ren om anledningen till allt detta och fiek af honom den upplysningen, att
furstinnan Badrulbudur skulle denna samma afton förmälas med storvezirens son. —
Hoa koamer strax ur badet, ocb alla de förnäma hafva samlat sig fOr att
derifrån ledsaga benne till palatset — sade mannen.

Mer ville gumman icke höra; hoa skyadade hem och berittade sin son den
för bonom bedröfliga nyheten. Aladdin stod som träffad af blixten; men det dröjde
icke linge, förrän ban åter fattade mod. Han påminde sig lampan, som redan gjort
bonom så mycken nytta, ocb yttrade blott: moder, må banda blir vezirens son
denna natt icke så lycklig, som han tror sig skola bli. Jag går för ett ögonblick
i min kammare; red du till aftonmåltiden!

Aladdlns moder förstod, att hennes son ämnade nyttja den underbara lampan,
oeh denne hade kaappt kommit i sin kammare, förrän ban började gnida lampan
och derigenom kallade till sig anden, som yttrade de vanliga orden: hvad vill du?
Jag ar beredd alt lyda dig som din siar och som allas deras slaf, hvilka harva
lampan i sia hand, jag så val som lampans öfriga slafvar. — Hör, — sade Aladdin,—
du bar hittills skaffat mig matvaror, så ofta jag begärt det; men nu bar jag ett
nppdrag af vida större vigt att meddela dig. Jag har bos sultanen låtit begira
han* dotters haad, och ban har lofvat mig henne erter tre månaders förlopp.
Glömsk af sitt löfte, gifter han henne denna qväll med storvezirens son. Nu begir
jag af dig, att, så snart bruden ocb brudgummen gått till sängs, du måtte
bortföra dem och skaffa dem hit tillika med sängen. — Min heberrskare, — svarade
anden, — jag skall lyda dig. Har du någonting ytterligare alt beralla ? — F®r
närvarande lagentiag, — svarade Aladdin, och anden försvann.

Aladdin återvände till sin moder och intog sin aftonmåltid i allsköns lugn,
men gick derefter Icke till hvila, utan höll sig vaken för att afvakta anden. <
sultanens palats bade under tiden förmätningen blifvit firad med all prakt, och àt>
nygifta bade gått till sängs; men knappt bade man lemnat dem ensamma, förria
lampans ande till bägges stora förvåaing lyfte upp sängen, hvari de lågo, och förde
dam till Aladdin. Denne kunde icke fördraga att se vezirens son vid sin älskades
sida, utan befallde anden att insperra bonom I ett hemligt gemak, der anden
blåsta på honom med en isande kyla, så att ban stod der hela natten utan att kunna
röra en led.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:22:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mochinatt/7/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free