Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
guld deri, så borde det finnas qvar, ty ingen menniska hade rört vid henne. Han
kunde ingenting åtgöra i saken.
Detta samtal föreföll utanför köpmannens handelsbod, och när de bägge tvistande
slutligen började bli högljudda, samlade sig snart åhörare omkring dem.
Ordveilin-gen fortsattes en stund; men slutligen stämde Ali sin vederpart inför kadi’». Dc
följdes åt till domstolen, och Ali Kodjah framställde sitt käromål samt beskylldo rent
ut köpmannen för att hafva ifrån honom stulit tusen guldstycken. Men Ali hade inga
vittnen att åberopa för sin utsago, att det funnits guld i oliYkrukan, och köpmannen
aflade cd derpå, att anklagelsen vore falsk samt att han ingenting visste om något
guld, hvarföre han också ganska rigtigt frikändes af domaren, som trodde sig hafva
uppfyllt sin pligt, då han frikände en anklagad, mot hvilken inga vittnen kunde
fram-bafvas.
Medan köpmannen gick hemåt, glad öfver sin vunna seger, uppsatte Ali Kodjah
cn böneskrift, hvilken ban ämnade aflemna följande dap, då Harun Er-Rashid
återvände från moskéeo eflcr middagsbönen. Det lyckades honom alt få böneskriften
mottagen af den ämbetsman, som hade detta uppdrag, och han fick det besked, att
han följande dag skulle tillika med sin vederpart vid en viss timma infinna sig i
palatset.
På aftonen samma dag begåfvo sig khalifen, Djafar och Mesrur, alla tre förklädda,
på en af sina vanliga vandringar genom staden.
Under det de gingo, framåt en gata, hördes något buller; khalifen påskyndade
sina steg och kom till en port, hvilken ledde inåt en gård, der lio till tolf gossar ännu
lekte i månskenet, såsom han kunde skönja genom en springa.
Nyfiken att se hvad barnen kunde hafva för sig, satte sig khalifen på cn
stenbänk utanför porlen. Snart hörde han, huru en af gossarne, den lifligaste och
raskaste bland dem, sade till de andra: — Vi skola leka kaili. Jag skall vara kadi,
och ni skolen föra inför mig Ali Kodjah och köpmannen, som stulit hans tusen
guldstycken.
Man gick med glädje in på förslaget, så myckel mer som tvisten mellan Alt
Kodjah och hans vän väckt allmän uppmärksamhet, så att hvart barn kände
densamma. Den unga kadi’n satte sig ned med vigtig embetsmine, och en annan, som
föreställde rättstjenare, förde inför honom tvänne gossar, hvilka föreställde de bägge
parterna.
— Ali Kodjah, hvad vill du denna köpman? — frågade kadi’n.
TWn ork En Pf.lt. Vif B. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
