Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 _
gen, höll del underbara äplet under henues näsa och hade den glädjen att se henne
efter några ögonblick vakna frisk och sund ur dödsdvalan samt begära att bli
påklädd. Hennes slafvinnor berättade benne, huruledes hon hade sina tre fränder alt
tacka för sin återslällelse, ocb hon uttryckte för dem alla sin erkänsla, isynnerhet för
Achmed. De tre konungasönerna önskade henne af allt hjerta en lång och lycklig
lefnad och aflägsnade sig för alt besöka sultanen, sin fader.
Den gamla konungen mottog dem med så mycket större hjertlighet och glädje,
som han tillika erhöll underrättelsen om sin brorsdotters underbara helbregdagörelse.
Sedan den första rörelsen hunnit lägga sig, öfverlemnade konungasönerna till sin
fader de medförda dyrbarheterna, Hussein sin matta, Ali sitt elfenbensrör och Achmed
sitt äple. De lofprisade hvar för sig sin gåfva och begärde, att sultanen skulle afgöra,
hvilkendera han ansåg för den yppersta, och sålunda bestämma, hvilkendera af
bröderna, som skulle bli den sköna Nurumiihars gemål.
Sultanen satt länge försjunken i tankar, likasom öfverlade han om hvilkendera
dyrbarheten han skulle tillerkänna företrädet; men slutligen talade ban: — mina
söner, jag skulle gerna vilja falla min dorn till förmån för endera af er, om jag kunde
göra det med rättvisa; men J finnen sannolikt sjelfva, att sådant icke är mig möjligt.
Achmeds äple har visserligen gjort er franka helbregda; inen huru skulle han kunnat
komma att begagna det till hennes återslällelse, om icke Alis elfenbensrör visat er
hennes tillstånd och Husseins matta fört er hit i det afgörande ögonblicket? Ni finnen
häraf, att ni genom besittningen af dessa tre underbara ting alla lika mycket
bidragit till er fränkas ålerställeise, och att ingendera af er kunnat uträtta det ringaste,
om icke do andra funnits. Nurunnihar kan deremot tillfalla blott en af er tre. Jag
måste derföre tillgripa något annat medel, som kan bestämma valet imellan er. Gån,
tagen hvardera en båge och en pil samt begifven er ut på den stora slätten utanför
staden; jag skall sjelf likaledes begifva mig dit, och den af er, som lyckas skjuta sin
pil längst, skall erhålla Nurunnihar till gemål.
De tre bröderna bade ingenting att invända mol faderns beslut. De begåfvo sig,
försedda med båge och pilar, ut på slätten utanför staden, der sultanen likaledes snarl
infann sig. Den äldsta, Hussein, gjorde det första skottet. Efter honom sköt Ali,
hvars pil föll ned bortom Husseins. Slutligen fattade Achmed bågen och sköt; men
lians pil förlorade man ur sigte, och ingen såg, hvar den föll ned. Man letade
öfverallt; men pilen stod omöjligt att finna. Ehuru det allmänt antogs, att hans pil gått
längst, var det likväl nödvändigt att finna honom för alt vara rigtigt säker på saken ;
när detta icke lät sig göra, bestämde sig sultanen alla Achmeds föreställningar oak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
