Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’261
fcke kurtdè öfverstiga* af tiågon dödlig, hvarken till fot eller häst. Deraf slöt hon,
att antingen miste Achmed försvinna I nlgon grotta eller ock begifva sig under
jorden, der andar och djinns bodde. Hon fortsatte sin vandring och gick inlt den
hälväg, i hvilken hon sett Achmed försvinna, men förmSdde alla sina
ansträngningar oaktadt icke upptäcka jerndörren, hvilken genast fallit Achmed I Ögonen.
Denna dörr var nämligen synlig blott ror män ocb bland dessa endast för sådana,
hvilkas närvaro var behaglig för Pari Banu.
När bon såg, att hon ingenting vidare kunde uppdaga, begaf hon sig tillbaka
till sultanen, berättade hvad hon sett ofeh gaf honom godt hopp om att hon skulle
lyckas i sitt anslag, blott bon finge tid pl sig och blott sultanen ville gifva sig
till tlls. Delta lofvade sultanen, som skänkte henne eh stor ädelsten Tör alt dermed
uppmuntra henne till ytterligare forskningar.
Troilqvinnan, som kände Acbmcds Vana att besöka sin fader vid början af
hvarje månad, Afvaktade den löpande månadens slut och begaf sig ett par dagar
dèrförul till klippmuren och det ställe, der hon förlorat Achmed och hans
följeslagare ur sigte. Der satte hon sig att vänta pä konungasonen och uppgjorde under
väntandet en plan, efter hvilken hon ämnade gä till väga. Hon behöfde dock icke
vknta länge, ty redan följande dagen kom Achmed med sina följeslagare vägen fram
och förbi troilqvinnan. Denna låg stödd med hufvudet mot klippan och jämrad^
sig, som skulle bon hafva varit plågad af en häftig sjukdom, hvarföre Achmed
när-, i
made sig till henne och sporde, hvad som plågade henne samt om han på något sätt
kunde lindra hennes lidande. Den illisllga troilqvinnan låtsade sig vara alldeles
uppgifven, klagade, att bon på sin v&g till staden blifvit öfverfallen af en plötslig
sjukdom, och att hon Icke visste, hvar hon i denna ödemark skulle kunna finna
något bistånd. Achmed bevektes af medlidande med henne och lofvade att föra
henne till étt Ställe, der hon skulle tli pä det omsorgsfuilaste vårdad, samt lätsina
trftgna tjenare hjelpa upp benne på en hifst. Når delta skett, vände han om med
sin ryttarskara och anlände snart till jerndörren samt derifrån fram till palatset,
dit han"sändt före sig eh af sitt folk, som för bans gemål skulle anmäla, att ban
Önskade tala med benne.
Pari Banu skyndade genast bonom till möte, och inan hon hunnit göra sin
gemål några frågor om anledningen till hans plötsliga återkomst, hade Achmed
redan för heniié föreställt den sjuka qvinnan ocb begärt, att Pari Banu måtte låta
värda henne. Féen öfverlemnade genast den sjuka åt ett par af sina slafvinnor;
hon betraktade henne dessförinaii uppmärksamt och yttrade, sedan de aflägsnat sig,
med låg röst till Achmed, att hon visserligen lofprisade hans ädelmod, men fruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
