Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6) Ett tidens offer: Sonja Kovalevsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
‘Tidens offer.
i.
händer från lid till annan, att ett förborgadt drag
tidens fysionomi uppenbarar sig — icke i följd af
åskådarens skarpsinne, icke genom några kritiska
undersökningar, utan det visar sig själfmant, i första hand, direkt
och utan förbehåll eller hänsyn. Det är ett af döden
teck-nadt, af lidanden utmattadt anlete, hvilket vi då få se,
och vi komma aldrig mer att skåda den själ i ögonen, som
på så sätt lämnar sitt inre lif åt de djupaste psykologiska
uppenbarelserna. Det är de döda som hälsa oss, de döda,
som öfverlefva oss, och hvilka om och om igen skola lefva
sitt lif i nya släkten när vi ej mera finnas till; dessa döda,
hvilka skola blifva de lefvande, för att återigen dö under
samma lidanden.
Dylika själfuppenbarelser har man i alla tider känt till
bland männen. Bland kvinnor kände man icke till dem,
icke förrän nu, då detta trötta århundrade lutar mot sitt
slut. Och det är ett af den kommande tidens sällsammaste
tecken, att kvinnan nu i intellektuellt afseende börjar blifva
medveten om sin egen personlighet som kvinna och kan
Kvinnor. " 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
