Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Hur jag blev gift - officiellt - III. Miss Vanderbilt-Astor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
III.
Miss Vanderbilt-Astor.
Lockad av vårt skratt steg översten efter en
knackning på dörren in i vår kupé, då tåget kommit ett
stycke på väg.
Jag satt och såg ut genom fönstret, och det första
intryck jag fick av Ryssland var just inte vidare
behagligt. Vi ångade ut ur den ryska
gränsstaden och rullade iväg på de spår, som den store
en-våldshärskaren Nikolai hade utstakat. Landskapet
förändrades så småningom. Tysk ordning gav
vika för rysk vårdslöshet. Långa kullar, mörka
björkskogar, ensliga sjöar, frusna tjärnar och vidsträckta
moras, bevuxna med starrgräs, bildade tillsammans
en ganska dyster tavla. Titt och tätt färdades vi
genom små byar, bestående av ett tjog små
snuskiga kojor, med ynkliga boskapshjordar strövande
omkring på de frostbitna fälten. Storvuxna
bönder i fårskinnspälsar och kragstövlar stirrade efter
oss. Vi flögo vidare; kråkor flaxade långsamt
omkring över kållanden, och en bitande frisk vind
trängde in i vagnen. Översten och Helene pratade
muntert, och då jag flyttade min blick från den
tröstlösa tavlan därute till den så mycket mera
behagliga därinne, fann jag min så kallade hustru
vackrare än någonsin.
Hon hade kastat av sig kappan och sålunda be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
