- Project Runeberg -  Bidrag till mordets psykologi : kriminalpsykologiska studier /
8

(1925) [MARC] Author: Andreas Bjerre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessutom kan i detta sammanhang nämnas, att jag under mina
studier bland andra brottslingar än mördarna ofta varit
frestad att utsträcka den nu antydda uppfattningen utöver den
här behandlade kriminaliteten till att omfatta all brottslighet
överhuvudtaget, så att dess innehåll skulle kunna förenklas
till satsen: all brottslighets innersta väsen är svaghet, men att
jag åtminstone tills vidare anser det sannolikt, att åtskilliga
mindre grova brott växa fram ur själsegenskaper, som — ehuru
naturligtvis innebärande socialetisk undermålighet —
verkligen måste erkännas vara psykologiskt positiva krafter eller i
varje fall icke utan vidare kunna karakteriseras som defekter,
som svaghet i den här avsedda meningen.

Denna svaghet eller allmänna livsoduglighet finner man nu
bland mördarna i olika former, som visserligen ytligt
betraktade alldeles icke synas äga någon psykologisk gemenskap,
men vilka alla i grund och botten endast äro medel eller vägar
att undfly den verklighet, vilken dessa livsodugliga icke
kunna komma tillrätta med. Det oftast valda av dessa medel
är helt naturligt det bekvämaste, nämligen självbedrägeriet.
Detta är de lättsinniga och lyckliga förbrytarnas breda väg
bort från tillvarons alla besvärande realiteter, och särskilt när
det är inom en straffanstalt för livstidsfångar som man lär
känna dessa glada självbedragare, häpnar man över hur
talrika de i själva verket äro och hur svindlande suveränt de
genom sitt självbedrägeri förmå omskapa även den mest
påtagliga och orubbliga av alla yttre verkligheter. Den därnäst
vanligaste formen för befrielse från verkligheten är vad man
för korthetens skull kan kalla livs- eller självuppgivelse, d. v. s.
att från början till slut avstå från alla individuellt bestämda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:38:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mordpsyk/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free