- Project Runeberg -  Bidrag till mordets psykologi : kriminalpsykologiska studier /
117

(1925) [MARC] Author: Andreas Bjerre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begripligt och för honom mera förmildrande motiv till att
han mördat sin fästmö, än att han varit rädd för att hans
mor skulle få kännedom om deras förhållande, och under
mina besök hos honom i fängelset såg jag naturligtvis snart,
att han levde och alltid levat i det nu antydda
bundenhetsförhållandet till modern, som jag tidigare iakttagit i åtskilliga
med honom psykologiskt besläktade brottslingars liv. Också
Gunnarsson sysselsatte sig i fängelset ständigt med modern,
och t. o. m. över hans förpinta, halvt förslöade och halvt
förgrubblade anletsdrag spred sig — visserligen icke, som
hos den här ovan omtalade, ett skimmer av lycka, men
åtminstone en aning av stillhet, vila och frid, när han talade
om henne. Hans eviga ångestgrubbel tycktes verkligen
åtminstone under korta stunder kunna stanna, när han tydde
sig tillbaka till henne i medvetandet om att han t. o. m. efter
mordet levde kvar i hennes kärlek. I sådana stunder eller
ögonblick kunde också han uppenbarligen glömma allt som
funnits i hans liv, ångesten, grubblet, fästmön, mordet, och
jag hade under dessa ögonblick ett alldeles omedelbart intryck
av att han på något obeskrivligt sätt så att säga levde
utanför tid och rum. Det föresvävade honom tydligen, att
yttersta orsaken till hans olycka varit att han någonsin
lämnat modern, till denna tanke kom han gång på gång
tillbaka, varmed han väl medvetet närmast avsåg, att han aldrig
bort upphöra att låta sig ledas av henne. Då han samtidigt,
som jag strax skall utveckla, ansåg just moderns inflytande
hava varit skuld till hela hans livs elände, så må redan här
framhållas, att dessa båda tankar stodo i visserligen logisk,
men ingalunda psykologisk motsättning till varandra: den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:38:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mordpsyk/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free