- Project Runeberg -  Bidrag till mordets psykologi : kriminalpsykologiska studier /
141

(1925) [MARC] Author: Andreas Bjerre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos de här ifrågavarande brottslingarna, vilkas
självförebråelser och ångestgrubbel knappast lämnat någon enda punkt
i deras gångna liv oberörd — utom just deras brott och de
närmaste, mest påtagliga orsakerna till desamma; dem
betraktade de uppenbarligen som något så självklart, att det
icke lönade sig att spilla vare sig ord eller tankar på dem.
Förklaringen till detta skenbart så sällsamma förhållande
fanns emellertid i det faktum, att de grövsta förbrytelserna —
bortsett från ett försvinnande fåtal, i detta sammanhang
alldeles betydelselösa undantag — alltid äro uttryck för
brottslingarnas djupaste och mest varaktiga defekter eller m. a. o.
för det avgörande och i regeln oföränderliga i deras väsen,
och över handlingar av sådant ursprung kan en människa
uppenbarligen aldrig själv sitta till doms annat än möjligen
efter en så genomgripande sinnesförändring att den verkligen
förtjänar namnet pånyttfödelse, en sinnesförändring
varigenom hennes ursprungliga individualitet verkligen dött och en
ny människa fötts inom henne, och till en sådan pånyttfödelse
saknade det verkliga livets brottslingar, så långt min
erfarenhet sträcker sig, undantagslöst de psykologiska
förutsättningarna, vilka f. ö. även bland moraliskt normalt utrustade
människor torde vara ytterst sällsynta; de kunde visserligen
någon gång, särskilt under cellisoleringens första månader,
bringas att även själiskt till en viss grad acceptera eller böja
sig för samhällets dom, gentemot vars auktoritet de under
denna tid stodo fullständigt ensamma och utan några
förhoppningar för framtiden; men i sitt hjärta kunde de i
verkligheten aldrig fördöma den eller de handlingar, i vilka deras
djupaste egenskaper funnit sitt starkaste uttryck. Denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:38:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mordpsyk/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free