- Project Runeberg -  Bidrag till mordets psykologi : kriminalpsykologiska studier /
178

(1925) [MARC] Author: Andreas Bjerre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skenliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

assistenten och andra o. s. v. Till att börja med verkade allt detta — som Malmström framförde djupt känslosamt, ofta nästan rörd till tårar över sin egen förträfflighet och över hur väl försynen hade skyddat honom sedan olyckorna brutit in över hans liv — knappast som mera än extrem inställsamhet av samma slag som man av självklara skäl mycket ofta möter i fängelserna, särskilt bland de livstidsdömda. Men under det att flertalet av de livstidsfångar jag lärt känna åtminstone bevarat någon smula självständighet i hemligt hat eller hån, trots eller resignation etc, kunde jag hos Malmström icke endast icke spåra någon som helst protestreaktion mot straffet; han hängav sig tvärtom lycksaligen åt det med hela sin själ, vällustigt utnyttjande dess torftiga möjligheter att tillvinna sig själv fördelar framför andra. Möjligen härflöt denna Malmströms bottenlösa servilism till någon del ur samma svaghetens och feghetens eller den faktiska hjälplöshetens och övergivenhetens behov av att söka skydd hos de maktägande, som väl är all vanlig inställsamhets närmaste källa såväl inom som utanför fängelserna. Men den hade uppenbarligen också ett ojämförligt mycket djupare och starkare ursprung, till vilket jag med några ord skall återkomma i samband med redogörelsen för hans psykologiska livsutveckling. —

Emellertid kvarstod endast alltför länge den skenbart olösliga motsatsen mellan hans faktiskt begångna brott och hans lika otvivelaktiga övertygelse att han icke begått dem, och det blev i verkligheten först efter betydligt mycket längre utsträckta besök än hos de flesta av de andra livstidsfångar jag sysselsatt mig med, som jag fann en ledtråd in till de defekter i hans själsliv, som samtidigt varit upphovet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:26:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mordpsyk/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free