Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från en resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Östersjön mellan Trälleborg och Sassnitz var full
av is — men vilken bondis! Hemma i Grisslehamn
ha vi mera imponerande och arktisliknande
impedimenter, när vårisen skjuter upp på strändernas klippor
och skapar fantastiska palats av blåvita block, medan
havet gnisslar och suckar för ström och vind och
det sprutar mellan iskälen, där en och annan säl
ligger undrande och spörjande, var och hur han skall
få strömming till dagsbehov.
I Berlin bodde vi över en natt i Centralhotellet —
och jag erinrade mig med en satanisk glädje den
tidiga morgon, då jag för tjugu år sedan — minst! —
från mitt rum i samma hotells fjärde våning kastade
ned en fyrverkeripjäs — en Frosch — på gatan
bakom två fridfullt konverserande poliskonstaplar.
När den exploderade, gjorde de mitt i resonemanget
ett hopp ungefär som jag inbillar mig en lax gör när
han vill uppför Trollhättan. Tänk att sådant ännu
leker för mig, men min värdighet som familjefar och
skattdragare förbjuder mig nu att debauchera på det
sättet. Tack emellertid, o du min heliga, glada
ungdomstid!
Vi kommo till München och mottogos där av
verkligt goda gamla vänner. Nu klappar mitt hjärta
hastigare! Ingen hade förändrat sig. De mötte med samma
goda vänskap och omtanke, samma intelligens, samma
vakna blickar för det som rör sig på botten av det
som synes just nu i världen. Samma goda ögon som
förr för många år sedan mötte mig. Och jag kände
en rassamhörighet, som göt ny hälsa in i min själ —
heder, godhet, intelligens, klokskap — men jag har ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
