Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varest rättfärdigheten var bofast och varifrån
ljuset skulle stråla ut över all världen. Genom
dessa samhällens framgångar skulle folkens
kungar och härskare omvändas till den Nya
H armonien och nationerna lämna sina gamla
vägar och slå in på bättre stigar. Det var
vid den tiden, då det historiska sinnet ännu
ej vaknat till liv genom utvecklingsidén.
Mänskligheten antogs vara en konstant enhet av begär
och handling och icke en organisation utsatt
för historisk förändring. Utopismens metod var
därför icke organiskt framåtskridande utan
mekanisk förnyelse. De första socialisterna fattade
knappast det faktum, att samhället och dess
olika organisationsformer hade historiska
rötter. De fattade knappast häller, att sociala
vanor och sociala inrättningar icke kunde
läggas av på samma sätt som en gammal dräkt,
då modet förändras, utan konstituerade ett
synnerligen invecklat systematiskt helt, som vilade
i jämviktsläge och var länkat med levande band
vid det förflutna.
Denna period av den socialistiska
rörelsen kalla vi den utopiska perioden. Därmed
mena vi den förvetenskapliga period, då
socialismen med en fullständigt sund samhällskritik
och en klarsynt framtidsblick förenade sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
