Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Gud vet, på helt likgiltiga saker», svarade René och gav
hästarna åter en pisksmäll.
Hade Mariquitta kunnat se hans ansitke, hade hon även
märkt, att han nu icke talade sanning, så upprörd syntes
han.
»Mycket lyckligt för dig», menade Mariquitta med en
harmfull röst. »Jag åter är i den dödligaste ångest för
Magda. Såg du icke, huru mycken vrede, som framlyste
genom pappas artighet?»
»Åh jo, det såg jag nog; men säkert äger den unga
hustrun någon hemlig makt, varmed hon hoppades besvärja
stormen, efter hon skickade bort både dig och mig.
Hennes utseende var dessutom fullkomligt lugnt.»
»Varför? Jo därför, att hon icke, i likhet med oss båda,
känner, hur våldsam och obarmhärtig pappa kan vara.
Magda tror icke därpå, eljest hade hon icke vågat handla,
så-som hon gjort.»
»Eller också vet hon bättre att spela sina kort än du
och jag. Tror du, att en man verkligen kan förgå sig emot
en kvinna, så ung och med så många yttre företräden som
Magda? Hon behöver ju blott småle ömt mot den gamle
token för att avväpna honom.»
Nu erhöllo hästarna ett så häftigt rapp, att Mariquitta
utropade:
»René, slå då ej de arma djuren så vilt. De springa ju
allt vad de förmå.»
»Nå, än sedan? De där kräken veta ju ej av all den
smärta, som finnes inom ett mänskligt bröst; är det då för
mycket, om de känna kroppslig sveda?» Åter svängde han
med piskan, men Mariquitta reste sig upp, fattade bakifrån
om den höjda armen, sägande:
»Var nu icke elak, René, låt bli att slå. Det är väl nog,
att jag skall sitta med en pinsam ångest i hjärtat, utan att
behöva marteras av att du flår hästarna.»
René gjorde sin arm fri och smällde med piskan i luften.
»Din ångest är lika litet på sin plats som ditt medlidande.
Du kan vara säker på, att fru Magda med sin slughet och
sitt koketteri avväpnar gubben.»
»Jag vet icke, hur du kan tala så, som du gör», inföll
Mariquitta häftigt. »Du tycks ha glömt, huru genomstygg
pappa var emot Magda, innan han reste bort. Icke kunde
hon då få makt över honom.»
»Förmodligen därför, att hon ville spela rollen av martyr;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
