Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Menar du, att du skulle vilja låta sälja dig till slav för
att rädda mig?»
»Ä’ inte du mitt barn? Å’ vet du nå’nting som en mor
inte vill göra för å’ rädda sitt barn? De’ finns ingenting
som en vit mor inte vill göra för sitt barn. Vem skapa’ dom
så? Herren gjorde’t. Å’ vem skapa’ niggrerna? Herren
gjorde’t. Invärtes ä’ alla mödrar lika. Herren gjorde dom
så’na. Jag ska’ låta sälja mej i slaveri, å’ inom ett år ska’
du köpa din gamla morsa fri igen. Ja’ ska’ visa dej, hur
du ska’ göra. De’ ä’ planen.»
Toms förhoppningar började stiga och hans humör med
dem. Han sade: »Det är beundransvärt kärleksfullt av dig,
mor, det är rent ut...»
»Säj de’ igen! Å’ håll på me’ å’ säja de’! De’ ä’ all
betalning en kan behöva i den här världen, å’ de’ ä’ mer
än nog. Herren signe dej, raring, medan ja’ slavar på å’
dom skäller på mej, om ja’ bara vet att du säjer de’
någonstans långt borta, så ska’ de’ bota alla ömma ställen å’ ja’
ska’ stå ut me’ dom.»
»Jag skall säga det igen, mamma, och fortsätta med att
säga det också. Men hur skall jag kunna sälja dig? Du
är fri, som du vet.»
»De’ skulle visst göra nå’n skillnad! Vita människor ä’
inte pjunkiga åv sej. Lagen kan sälja mej nu, om dom säjer
åt mej att lämna staten inom sex månader å’ ja’ inte far min
väg. Du sätter bara upp ett papper — en affisch — å’
klistrar upp den där nere mitt i Kentucky nå’nstans, å’ sätter
några namn på den, å’ säjer att du vill sälja mej billigt
för att du har ont om pengar; du ska se, att du inte får något
bråk. Du tar mej med dej uppåt landet ett slag å’ säljer
mej på en bondgård; folket där kommer inte å’ frågar någe’,
om ja’ bara ä’ värd priset.»
Tom förfalskade de nödiga försäljningspapperen och sålde
sin mor till — en plantageägare i Arkansas för litet över
sexhundra dollars. Han ville ej begå det förräderiet att sälja
henne »nedför floden», men slumpen kastade köparen i hans
väg, och detta besparade honom besväret att begiva sig uppåt
landet för att söka upp en köpare med ökad risk att nödgas
svara på en hel del frågor, under det att den här
plantageägaren tyckte så mycket om Roxy, att han nästan inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
