Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Concert spirituel - Concertando - Concertino - Concertmästare - Concerto di Camera - Concerto grosso - Concone, Giuseppe - Concordant - Concordanz - Coucours - Conducter - Conradi, A. - Conservatoriurn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Concert spirituel. (Fr.) Andlig
concert. Musiktillställning, hvarvid
hufvudsakligen större
instrumentalcompositioner, oratorier eller cantater med
andlig text gifvas. Dessa slags
concerter uppkommo först i Paris, der de
infördes 1725 af Philidor, och egde
rum i Tuilerierna; de utträngdes dock
i tidernas längd af
conservatorieconcerterna.
Concertando. (It.) Concertante. (Fr.)
Concertato. (It.) Musikstycke, deri
concerterande, hufvudpartiet vexelvis
utförande, stämmor deltaga.
Concertino. Concertstycke i
sammanträngd form.
Concertmästare. Den ledamot af
ett större kapell, hvilken står
kapellmästaren närmast, och som vid dennes
frånvaro öfvertar ledningen af det hela.
Concerto di Camera. (It,)
Kammarconcert; detsamma som Concert.
Concerto grosso. (It.)
Instrumental-ensemblestycke, i hvilket alla de
förhanden varande instrumenterna
concerterande uppträda. Egentligen en
concerterande symphoni.
Concone, Giuseppe. Orgelnist vid
hofkyrkan i Turin och sånglärare af
högt anseende; f. i Italien omkring
1800: † 1861 i Turin. Utgifvit
förträffliga, öfverallt använda, sångetuder.
Concordant. Fransk benämning på
Bariton.
Concordanz. I äldre musik: en
sammanstämning af flera toner.
Coucours. (Fr.) Pristäflan; i
Frankrike: afslutning med en lärotermin,
dervid åt eleverna utdelas belöningar.
Conducter. Kanaler, genom hvilka
vädret från cancellerna tillföres de
pipor i orgeln, som icke stå på
väderlådan, utan hafva sin plats i prospecten
eller fasaden.
Conradi, A. Pianist och tonsättare;
f. i Berlin 1821; Hans
A-moll-symphoni har gifvits i Wien med stort
bifall; sedan 1856 musikdirektör vid
Wallnerska theatern i Berlin.
Conservatoriurn. Offentlig
musikbildningsanstalt, i hvars lärosalar
föreläsningar och undervisning meddelas i
tonkonstens alla grenar. De första
conservatorier stiftades uti Italien, der (f.
n.) det 1809 i Milano grundade, är
det förnämsta. Jfr. vidare Tappia.
I Paris stiftades 1784 den första
musikskolan, under namn af ȃcole
royale de chant et de declamation»;
1793 kallades denna skola: »Institut
Nationale de musique»; samt hade
sig ålagt att för armén bilda
instrumentister; först 1795 upphöjdes
institutet till rang af conservatorium, och
egde då 115 lärare, hvaribland Rode
och Kreutzer i violin, Bernhard
Romberg i violoncell. Inspectorer voro
bland andra: Cherubini och Méhul,
sednare Boieldieu. Institutet kallas nu
»Conservatoire Impérial de musique»
och står under Auber’s ledning; har
omkring 80 professorer samt öfver 900
elever. Conservatorier finnas dessutom i
Warschau, Prag, Wien, Leipzig
(öppnadt 1842 under Mendelssohns
presidium), München, Neapel (Real Collegio
di musica), Berlin (tvänne; det ena
under D:r Kullak’s, det andra under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
