Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Georges ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAQUEBUTE
424
SATS
ningar i den gamla notationen, gjorde
ban ett urval af hvad såväl hans eget
land, som främmande länder, hade af
värde i comp. tillhörande den stränga
stilen, och utgaf en af de bästa och
rikhaltigaste samlingar i denna väg som
funnits,- deribland verk af mer än 700
Italienska componister; med Thibaut,
Winterfeld, Kiesewetter, Zelter,
Cho-ron m. fl. stod han i brefvexling;
föranstaltade musikuppförningar, dervid
sångare från påfliga kapellet och de
utmärktaste dilettanter i Rom samt
Tyska musici (Cramer, Liszt, Hiller m.
fi.) medverkade. Många af hans comp.
hafva i flera Italienska kyrkor blifvit
införda, der de vissa högtidsdagar
ständigt gifvas. Sångakad. i Berlin,
Mo-zarteum i Salzburg och
Caeciliaförenin-gen i Eom hafva invalt honom till
ledamot.
Saqaebnte. Fransk benämning på
basbasun.
S ar a band e. (Fr.) Sarabanda. (It.)
Spansk dans af gravitetisk karakter och
i | takt. De dansande, försedda med
castanjetter, uppträda parvis mot
hvarandra. I äldre comp. för clavér
(sui-ter o.’ d. 1.) begagnas denna musikform
såsom sjelfständigt tonstycke.
Sarette, Bernhard. Förste direktör
vid conservatoiren i Paris: f. 1766 i
Bordeaux; f 1858.
S arge. (Fr.) Benämning på de
sidostycken som sammanbinda
violinstommens båda bottnar.
Sär ön i, H. S. Violoacellist och,
sedan 1844, pianolärare i New-York; f.
i Bernburg 1823; elev af Fr. Schnei-
der; Redaktör af »Musical Times»
New-York.
Sarti, Giuseppe. Ryktbar
Tonsättare; f. i Faenza 1729; elev af Pater
Martini i Bologna; kallades 1756 till
kapellm. och hofsångare i Köpenhamn;
vistades 1769 som musiklärare i
London; reste 1770 till Italien, der
han blef direktör vid conservatoriet
delPOspedaletto i Venedig, efter
Sacchini. Genom sin förträffliga Antiphoni
(Psalm och Messa för 6 och 8 reala
stämmor), besegrade han sina
medtäflare om kapellmästareplatsen vid
domkyrkan i Milano; kallades 1784 till
kejserlig kapellm. i Petersburg, och
upphöjdes der i adligt stånd; upptogs 1794
till medlem af Vetenskaps Akad. i
Petersburg, med anledning af hans förevisade
akustiska maschin för beräknandet af
ljudande kroppars svängningar; f i
Berlin 1802. Comp. en mängd operor;
kyrkomusik, hvaribland ett Té Deum vid
festen med anledning af staden Oczakows
intagande, och i hvilket Té Deum han
lät kanoner medverka, de der, vid
bestämda ställen i musiken afskjötos
efter takt.
Sftts. Med detta ord förstås: a)
Hvarje af 4 motiver sammansatt
ton-förbindelse. Jfr. Period, b) Hvarje
i *en större composition förekommande
hufvudafdelning, som för sig bildar ett
helt, t. ex. Allegrot, Adagiot, Finalet o.
s. v. i en sonat eller symphoni; deraf
benämningarna: symphoniens l :sta,
2:dra, 3:dje sats etc. c) Den
harmoniska utarbetningen af ett tonstycke, i
hvilket fall Satsen kallas Ren, om vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
