Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scheidemann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SCHNEITZHÖFFER
438 SCHNYDEfl V. WARTENSEE
att förflytta sin tonsättare från en plats,
der hans skicklighet gjorde honom
odto-bäjrlig; tiliochmed hans ansökningar om
afsked afslog os oupphörligt. Slutligen
tröttnade han att söka förgäfves, och
beslöt att på ett eget sätt tilltvinga sig
frihet. I en ballett, deri den berömde
Albert dansade ett pas sérieux, skulle
denne vid en fermat göra en piruette,
under det pukslagaren måste slå en
hvirfvel så länge piruetten varade.
Schneitzhöffer som utförde sin hvirfvel
med största konstfärdighet och de
finaste nyanser, fortfar dermed en 20
takter. Dansören, som icke förmår svänga
sig ikring längre, står redan i den mest
graciösa frontställning för att emottaga
den alldrig felande applåden, men
Schneitzhöfier pukar på. Habeneck
som anför orchestern råkar i förtviflan
och skulle gerna, om det låtit sig göra,
kastat sin taktpinne i skallen på den
oförskämde pukslagaren; stor
uppståndelse i salongen. Slutligen stannar
Schneitzhöffer efter att hafva i 40
takter trummat på oförskräekt. Sedan
balletten slutat, stiger han fram till
Habeneck och säger till honom i trotsig
ton: 5’Nå, får jag inte mitt afsked nu
då?» - »Ja, jafc, svarade Habeneck
- och pukslagaren blef chormästare
(1823). Såsom sådan inlade han stor
förtjenst om chörernas utförande i de
stora operorna »"Wilhelm Tell5?,
r>Mo-ses^j »llobert» m. fl.; tjenstgjorde
derefter några år som lärare i chörsång
vid conservatoiren; -J 1852. Hans
ou-verture till balletten ^Proserpinew, har
hitintills bibehållit sig på eoneertreper-
toiren. Hans mästerstycke skall vara
musiken till balletten #La Sylphide»,
som gafs 1832. Utom dessa verk har
han skrifvit en sångmethod, några
symphonier, pianoetuder och sånger. (I
»Niederrheinische Musikzeitung», 1852
-53, finnes utförligare notiser om
denne originelle man).
SchBeHer. (Fr. Pincé reversé)
Kallades fordom ett slags dubbelt for-slag,
som bestod af hufvudnoten, åtföljd af
den öfveiiiggande halftonen och
slutande sig med den förre; utskrefs
alltid med små noter:
Scbnelzer. Detsamma som
Prall-drill.
Sehnyder r. Wartensee, Xavier.
Tonsättare, musikalisk och belletristisk
skriftställare; f. i Lucern 1786 i en
patri-cisk familj, inom hvilken, enligt ett
stadgande från äldre tider i landets
aristokratiska författning, ett
ledamot-skåp i styrelsen var ärftligt. Schnyder
von Wartensee erhöll sålunda en
uppfostran, som stod i förhållande till hans
framtida bestämmelse. Revolutionen
1798 åstadkom dock häruti, såväl som
i mycket annat, betydliga förändringar.
Eedan i sitt 9:de år hade Schnyder v.
Wartensee erhållit undervisning i
violinspelning. 1810 egnade han sig
uteslutande åt tonkonsten, samt studerade
densamma grundligt i Zilrich och i Wien;
gjorde 1$15 ,års fälttåg mot
Franis-mäjinen^ och blef följande året lärare i
Pestalozzi’3 uppfostringsanstalt i Yirer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
