Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sta länder; tog i Paris lectioner hos
Baillot; egnade sig slutligen åt
köpmannayrket; uppehöll sig omvexlande
i Frankfurt och i Offenbach samt
sysselsatte sig på lediga stunder med
composition. Utgifvit en mängd comp.
deribland stråkquartetter och quintetter;
violinduetter; sånger etc.
Spel. Benämning på musikanterna i
en regementsmusikcorps. Äfven
benämning på de i physharmonikan befintliga,
olika ljudande rader af metalltungor.
Speldosa. Dosa, inredd med ett
spelverk, som kan uppdragas, då det
låter höra vissa musikstycken. Tonen
deri uppkommer från metalltubor,
satte i vibration genom knäppning
medelst fina stift, anbringade på en
rörlig cylinder (vals) i en viss
ordning-allt efter det tonstycke som skall
upp-spelas.
Spelregering. Se Claviaturregering
Spelur. Klocka, inredd med ett
spelverk på samma sätt som en speldosa,
och som vid fulla timmar afspelar
något musikstycke.
Spelventiler. I orgeln: De i
väderkistans öfra del befintliga ventiler,
hvilka medelst elaviat ur regeringen
kunna öppnas, för att låta vädret strömma
in i eancellerna, och derifrån genom
parallelernas hål in i piporna. De äro
försedda med messingsfjedrar, för att,
sedan de öppnats, de lätt må kunna
återtaga sitt primära läge när deras
motsvarande tangenter icke mera
nedtryckas.
Sperati. Kapellmästare; var först
anförare för det Italienska
theatertöH-skap, som på 1840-talet gaf
representationer å dåvarande mindre theatern i
Stockholm; anställdes sedermera som
kapellm. vid theatern i Christiania, från
hvilken plats han tog afsked 1864.
Speratus, Paulus. En af de mest
ansedda bland äldre choralcomponister;
f. 1484, härstammar från adeliga ätten
von Spretten i Schwaben; gjorde
vetenskapliga studier i Frankrike och
Italien, i hvilket sednare land han äfven
utbildade sig i musik; öfvergick
derefter till Protestantism och blef, på
Luthers förord,’ Hofpredikant hos
Markgrefve Albrecht af Preussen, samt
insattes af denne i åtskilliga andra
andliga embeten. Haeffner omtalar honom
såsom Biskop i Liebemiihl; † i
Königsberg 1554. I Haeffners
choralbok (1860) finnas 2:ne af hans
choraler införda under N:is 41 och 144.
Spherernas harmoni. Den theori
som, utgången från Pythagoras, lärde,
att planeterna, hvilka rörde sig i
kretsform omkring elden, verldens
medelpunkt, gåfvo ifrån sig, liksom alltsom
rör sig med större hastighet, olika ljud,
de der likväl sammanstämde i en
fullkomlig harmoni. De planeter som voro
medelpunkten närmast, skulle angifva
djupare toner, emedan den kortare väg
de hade att genomlöpa, icke behöfde
så hastiga svängar som de, hvilka voro
längre derifrån aflägsna, och
följaktligen behöfde hastigare rörelse för att
hinna fullborda sitt omlopp på samma
tid. Hvarje planet angifver sålunda
sin särskilda ton, efter de olika för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
