Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stradella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STRÅKINSTRUMENTER
484
STÅL
relse. Spohr och, efter honom* <ien
Davidska skolan hafva utmärkt sig lör
en solid Stråkförning.
Stråkinstrumenter. Se
Musikinstrument er.
Stråkquartett Gemensam
benämning på de instrumenter (I:aoch2:dra
violin, alt och violoncell), hvilkas
stämmor, såväl i quartetten som,
öfverhufvud taget, i alla orchestrala verk,
utgöra den harmoniska byggnadens
grundval. Den för nämnde instrumenter
skrifna composition.
Sträng sats. Se Sats.
Sträng stil eller bunden stil. Den
stil, som förnämligast sysselsätter sig m ed
den andliga musiken, eller som egnar
sig åt kyrkan, och deri harmonilärans
och contrapunktens reglor på det
strängaste tillämpas; motsats till den fria
stilen, hvilken egnar sig åt operan,
fältlifvet, concertsalen etc., och deri
flera friheter vid den harmoniska
satsens behandling äro tillåtne. Jfr. Fria
musikstilen.
Strängar. Snodder af tarmar, eller
med fin Silfvertråd Öfverspunna silkes- eller
metalltrådar, hvilka spända öfver
resonansbotten i ett musikinstrument, och
medelst anslag, knäppning eller
strykning, försatte i vibration, bilda toner.
De bästa tarmsträngar äro de
Komer-ska och Neapolitanska, som bestå af
tarmar af getter och vildkattor. Af
vissa förhållanden vid strängars
vibrationer bildas scalan inom en octav.
Om strängens hela längd t, ex.
återgifvet c, ger dess Halfva/ längd octa-
ven, eMer ^ | af ifgif^eiis längd ger
g; ijT; f: T; |:g"; |:c] J-:^;
Tfff : e o. s. v.; foljakteligen ger f. af
samma sträng d.
cdefgahc
. i * 11 * * Ä *
Jfr, Proportion och Vibration.
Stränghållare. Den på öfre delen
af Stråkinstrumenter befintliga, något
hvälfda, med gripbrädet och stallet
jemnbreda list, i hvars hål strängarna
äro fastade.
Strän^instrumeoter. Se
Musikinstrument er.
Stumpf, J. C. Fagottist och
tonsättare för sitt instrument; f. 1779 i
Altona; *j- i Frankfurt som
chörrepe-titör 1801.
Stumt cla?ér. Ett af Kalkbrenner
uppfunnet instrument, bestående af en
claviatur utan strängar och hvarå
fin-geröfningar bruka utföras.
Stunz, J. H. Kongl, kapellm. i
Miinchen; f. derstädes 1793; elev af
Winter; skref i Italien operan
"Co-stantino»; f i Munchen 1859. Comp.
utom nyssnämnde verk: operan
»Heinrich IV, zu Ivry»; kyrkosaker;
ouverturer; stråkquartetter; sånger etc.
. Slumer, C. Sånglärare; f. i Berlin
1793; elev af Zelter och Kigbini; var
en tid anställd som l:sté tenorist vid
kongl, operan i Berlin; -j- 1856.
Stål, Conrad. Consul i Norrköping;
led. af musik, akad.; f. 1790; har
gjort sig känd som god quartettspe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
