- Project Runeberg -  För mycket guld och andra berättelser från Klondyke /
11

(1917) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En kvarlefva från tertiärperioden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

låg 1 läger en dag med Klooch. Och Klooch var en
så vacker liten kamooks soin någonsin har gnällt
i seltyg eller stuckit nosen i en lägergryta. Hennes
far var en äkta malm ute från ryska Pastilik vid
Behrings haf, och modern en finlemmad tik af
Hudson-Bayrasen. Jag dresserade henne med förstånd, och
hon var väldigt fin, må ni tro. Nå, den dagen jag nu
talar om skulle hon valpa — hade parat sig med en
vild varg från skogarna — grå, långsträckt, med
väldiga lungor och ändlös uthållighet. Har man
någonsin hört maken till ättartafla? Det var en alldeles ny
hundras jag hade att vänta, och jag väntade mig
någonting oerhördt.

Som jag nyss sade, hon skulle just valpa och allt
gick lyckligt. Jag satt nedhukad öfver hennes läger
— sju kraftiga blinda små kräk — då jag plötsligt
bakom mig hörde ett ljud som liknade trumpetstötar och
dånet af metall. Vidare ett häftigt brus, påminnande
om väderilarna, som följa regnet i spåren, och jag
var halfvägs på fötter då jag kastades framstupa på
marken. I detsamma hörde jag Klooch stöna,
alldeles som en man gör, då man ger honom ett
knytnäfs-slag i magen. Ni kan sätta er proviantsäck i pant på
att jag låg stilla där jag låg, men jag vred en smula
på hufvudet och såg en väldig massa röra sig
ofvanför mig. Men så kom den blåa rymden åter hastigt
i sikte och jag steg upp. En kolossal hårig köttmassa
försvann i detsamma i snåren vid randen af den öppna
platsen. Jag uppfångade en skymt af bakdelen med
dess styfva svans, ungefär så stor i omfång som min
kropp och stående rakt ut i vädret. I nästa ögon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:15:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mycketguld/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free