Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En brygd uppe i högsta norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
klarade han: »Det här påminner mig om en liten
brygd som jag hade för mig en gång uppåt
Tattarat-vägen. Nej, ni vet inte någonting om den platsen,
och den finns inte utsatt på kartan. Men den ligger
uppåt randen af Ishafvet, inte så många hundra mil
från amerikanska gränsen, och ungefär ett halft
tusental af Gud öfvergifna själar ha där sitt hemvist,
gifta sig och giftas bort, svälta och dö då och då.
Våra upptäckare ha förbisett dem, och de finnas inte
upptagna i folkräkningen 1890. En gång hade ett
hvalfångsfartyg råkat i klämma däruppe, men
besättningen som kraflade sig i land öfver isen begaf sig
söderut och hördes aldrig af vidare.
Men det var en präktig brygd vi gjorde, Moosu
och jag», tillade han ett ögonblick senare med en
liten antydan om en suck.
Jag förstod att det måste ligga stordåd och
djärfva tilltag bakom den sucken, hvarför jag halade in
honom i ett hörn mellan en roulett och ett pokerbord
och väntade att hans tunga skulle tina upp.
»Hade ett enda att invända mot Moosu»,
började han i det han begrundande skakade på
hufvudet, »ett enda, men också bara det. Han var en
indian från yttersta gränsen af Chippewyanlandet, men
felet var det att han hade fått en smula hum om bibeln.
Han hade en tid varit lägerkamrat med en fransk
kanadensare, renegat, som förut hade studerat till präst.
Moosu hade aldrig sett kristendomen tillämpad i
lifvet, men hans hufvud var fullproppadt med mirakler,
strider, försynens anordningar och allt möjligt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
