- Project Runeberg -  För mycket guld och andra berättelser från Klondyke /
96

(1917) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusen dussin ägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Till yttermera pina för Rasmussen upptäckte lian
tre äggkonkurrenter. Det var visserligen så att en af
dem, en liten tysk, hade haft otur och stod i begrepp
att nedslagen själf bära det sista af sin packning
tillbaka igen; men de andra bägge hade snart sina båtar
färdiga, och de besvuro dagligen köpmännens och
månglarnas gud att hejda vinterns järnhand en enda
dag till. Men järnhanden slöt sitt hårda grepp öfver
landet. Män förfröso i nordanstormen som sopade fram
öfver Chilkoot, och Rasmussen hade förfrusit sina tår
innan han märkte det. Han fann ett tillfälle att få gå
med som passagerare med sin frakt i en båt, som just
skulle skjuta ut öfver klapperstenarna, men det kostade
tvåhundra extra kontant, och han hade inga pengar.

»Jag tänker att ni kan vänta lite», sade den
svenske båtbyggaren, som hade funnit sitt Klondyke just
där och var nog klok att inse det, »bara lite — så ska’
jag göra er en riktigt fin båt, så sant jag heter Petter.»

Med detta obesvurna ord till grund begaf
Rasmussen sig tillbaka till Crater Lake, där han träffade
ett par tidningskorrespondenter, hvilkas hoprörda
effekter voro spridda från Stone House tvärs öfver
passet ända till Happy Camp.

»Tja», sade han i dryg ton till dem, »jag har
tusen dussin ägg vid Linderman, och man håller just
på att slå i de sista spikarna i min båt. Tur för
mig att ha kommit öfver den. Båtar ä’ sällsynta, som
ni vet, och där finns inte en enda att få.»

Hvarpå de bägge korrespondenterna nästan med
handgripligheter betygade sin önskan att få följa med
honom. De fläktade med gröna sedlar för ögonen på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:15:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mycketguld/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free