- Project Runeberg -  För mycket guld och andra berättelser från Klondyke /
99

(1917) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusen dussin ägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

des så kall som någon nordanvind. Men luften var
klar, och han såg yankeen gå förbi den första udden
med alla segel tillsatta. Båt efter båt gaf sig af, och
korrespondenterna ifrade entusiastiskt för affärd.

»Vi hinna upp honom innan vi komma till
Cari-boo Crossing», försäkrade Rasmussen, medan de
satte upp seglet och Alma fick det första
isbemäng-da vågskvalpet öfver sin bog.

Nu hade Rasmussen i hela sitt lif varit allt annat
än en hjälte till sjös, men han högg tag i det
gen-störtiga styret med beslutsam uppsyn. Hans tusen
dussin ägg voro där i båten midt för hans ögon, säkert
instufvade under korrespondenternas bagage, och hur
det nu var, kom han också att tänka på den lilla
villan och inteckningen på tusen dollars.

Det var en ’bister köld. Allt emellanåt halade
han in styråran och tog en annan, medan hans
passagerare skrapade isen från bladet. Hvarhelst
vågskvalpet lade sig kvar, förvandlades det genast till is,
och bommen på spriseglet, som oupphörligt doppades
i vattnet, blef snart fransad med ispiggar. Alma
stretade och dunkade sig fram genom den häftiga
sjögången, tills det började sila in vatten i hennes
fogar och sömmar, men i stället för att pumpa hackade
korrespondenterna oupphörligt bort is och kastade den
öfverbord. Ingen rast, ingen ro! Den ursinniga
kapplöpningen med vintern var börjad, och båtarna rusade
framåt i en förtviflad rad.

»V-v-vi kunna inte st-stanna, om det så gällde vår
eviga salighet», sluddrade den ene korrespondenten,
stammande af köld men icke af fruktan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:15:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mycketguld/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free