- Project Runeberg -  För mycket guld och andra berättelser från Klondyke /
174

(1917) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historien om Jees Uck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

skattat närheten af till och med ett så buttert ansikte
som den mordlystne och döende Amos! Det blef
mycket ensligt vid Tvventy Mile. För Guds
barmhärtighets skull, Prentiss — skicka hit en man till
mig-, skref han till agenten vid Fort Hamilton
trehundra mil uppåt floden. Efter sex veckor kom den
indianske budbäraren tillbaka med svar. Det var
ganska karaktäristiskt. »Helvetet. — Bägge fötterna
förfrusna. Behöfver honom själf. Prentiss.»

Till råga på eländet hade de flesta af toyooterna
gifvit sig af inåt landet för att förfölja en hjord af
vildrenar, och Jees Uck var med dem. Då hon nu
var längre borta, tycktes detta bringa henne närmare
till honom än någonsin, och Neil Bonner öfverraskade
sig med att oupphörligt frammana hennes bild för sina
tankar; dag efter dag tyckte han sig antingen se henne
i lägret eller ute på färdvägar. Det är icke godt
att vara allena. Ofta gick han ut från det tysta
magasinet barhufvad och ursinnig och skakade sin knutna
hand mot den glimt af dag som syntes öfver den
södra horisontens rand. Och stilla, kalla nätter steg
han upp från sin bädd och stapplade ut i kölden,
där han angrep tystnaden med sina lungors hela kraft,
som om den vore ett materiellt och känsligt ting, hvilket
han kunde väcka. Eller också skrek han åt de
sofvande hundarna, tills de började tjuta och tjuta om
igen. En raggig best tog han in på stationen och
försökte föreställa sig att det var den nye
medhjälparen som Prentiss hade skickat. Han bemödade sig
att lära honom sofva anständigt under filtar om
nätterna och att sitta till bords och äta som en människa;
men varghunden uppreste sig däremot, han tog sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:15:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mycketguld/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free