Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Nationalförfattaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mörka parken och himlen. Tåget skred fram längs Tegnérgatan och svängde nedåt Drottninggatans backe. Allas ögon voro riktade mot den enda balkong å hörnhuset som ej var överfylld av folk, mot det fönster varur diktarens vackraste lampa lyste.
Och se, där stod han på balkongen! Hurraropen bröto fram, stego, ekade, blev till ett aldrig tröttnande brus av jubel. Icke en mun var tyst, icke en hand var stilla. Hattar svängdes, näsdukar viftade, handklappningar smällde. "Leve Strindberg!" ljöd det åter och åter, "Leve frihetens skald! Leve Folkets diktare!" Vid Strindbergs sida stod hans lilla dotter Anne-Marie, som tog bland blommorna hennes far under dagen fått och kastade ned rosor på den hyllande mängden. Strindberg såg det, och så grep han själv handen full av rosor och strödde dem över folket. Det var hans livs största ögonblick. Ingen svensk diktare har rönt en sådan hyllning. Ingen har mottagit den så. Den eld han tänt hos sitt folk lyste tillbaka mot honom från facklorna. Den ära folket skänkt honom gav han med rosorna tillbaka.
(Erik Hedén, Strindberg, en ledtråd vid studiet av hans
verk. Bokförlaget Nutiden, Stockholm 1921, s 441-442.)
Att välja just den bilden till sprattelgubbe - och göra det
medvetet och hänvisa till det dödsårtal då fotot togs - är i
och för sig dålig smak. Men det säger också något just om detta svenska jubelår för August Strindberg.
Då han var född 1849 har han visserligen vid årtusendeskiftet begått sitt hundrafemtionde år. Han sägs också nu i det officiella vara den i svensk litteratur obestridde nationalförfattaren.
Nå, är detta sant?
Visst, officiellt har etablissementet med kungahus och allt i eget intresse firat honom sprattelmässigt ända sedan han dog.
Måndagen den 5 februari 1940 samlades den Svenska Akademi som Strindberg i livet så djupt föraktat till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
