Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrtionionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRTIONIONDE KAPITLET.
Situationen håller på att bli spännande. Det finns
ej längre några sjöfåglar, och myteristerna svälta.
I går talade jag med Bert Rhine. I dag talade
jag åter med honom, och jag är säker på, att han
aldrig skall glömma det lilla samtal vi hade i
förmiddags.
I går afton klockan fem hörde jag hans röst från
ventilatorgallret på navigationshyttens bakvägg. Jag
stod vid hörnet av hytten, alldeles utom skotthåll,
och svarade honom.
»Är ni hungrig?» hånade jag. »Låt mig tala om,
vad vi ska ha till middag, jag har nyss varit nere
och sett tilldragelserna. Hör nu på: först rostat brod
och kaviar, sedan musselbuljong, stuvad hummer,
konserverade lamkottletter med franska ärter —
ni vet, de där ärtorna, som smälta, i munnen; sedan
kalifornisk sparris med mayonnässås och — å, jag
glömmer att nämna brynt potatis och kall skinka
och bönor, persikpaj och kaffe, äkta kaffe. Gör
inte det er hungrig? Och tänk på de läckra frukostar,
som just nu serveras i tusentals restauranger i vårt
präktiga gamla Newyork I»
Jag hade talat sanning. Den middag jag
beskrivit (som naturligtvis huvudsakligen härrörde från
444
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
