Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till en femtiåring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skadskjuten och försökte komma ut ur bassängen.
Vild av jaktlust hoppade jag ut på stenen, som jag
beskrivit och hoppade fel. Jag halkade i samma
ögonblick jag fick tag i skraken. Vi döko båda, ty det
var djupt runtomkring stenen. Jag fick en kallsup
och simmade i land med skraken i ena handen.
Solen strålade ut värme, men det var ett par
grader kallt. Jag tänkte: »Nu förkyler jag mig och får
möjligen lunginflammation. Jag måste ro hem med
min skrak.»
Men då jag såg söder ut, var luften full av fågel.
Ejder, alfågel, skrak, änder! Och jag satte mig till
rätta i min bergskreva medan min islandströja frös till
pansar omkring mig.
Den morgonen sköt jag 18 fåglar av olika slag.
Jag satt mer än två timmar i min skåre och mitt
intresse för jakten var så intensivt att det skötte
kroppsvärmen. Jag skakade av köld ibland men för
var gång ett fågelband drog över mig, blev jag het
av iver.
Morgonen steg med ljus och värmande sol. Luften
var full av fågel. Men plötsligt började jag skaka
och det högg till i ryggen. Och jag försökte bli
klok: »Nej, det här är vansinne! Jag ror hem.»
Under tiden hade himlen blivit alldeles ren och
blå, men jag hade icke märkt att vinden gått runt.
Jag var så trött efter att ha satt min båt i sjön och
dragit upp den igen att jag bara längtade efter vila.
Efter varje lyckat skott måste jag ju sköta om
förbindelsen med draggen och plankan. Det ångade om
min kropp innanför de våta kläderna. Jag begriper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
