Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina modeller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sådant hade icke Adam kunnat eller velat uppfinna, även
om många av hans ättlingar sedermera uppträtt som
underbara tailors, bättre än sömmerskor. Ty endast
en man kan klä på en kvinna. Men hon klär av sig
själv bäst och blixtsnabbast. Så står det till!
Nuförtiden! Nåväl!
På landet, åtminstone i Roslagen, är det mycket
svårt att få naken modell, fast prästerna predika att
kroppen är Den Helige Andes tempel, vilket
gudsord möjligen tål diskussion. Till och med sjömän,
som härjat i alla hamnar, titta lömskt på mig, om jag
begär ett sådant tillmötesgående mot mer än
hederlig betalning. Kvinnorna tro — eller trodde — att
jag var Frestaren själv, då jag insinuerade något
dylikt. Men deras intresse för mig steg, så mycket
såg jag, fast jag ansåg mig icke ha tid att erövra
dem medelst taktiska, kringgående rörelser och högre
krigskonst, utan lät dem vara, säkerligen till deras
besvikelse.
En gång behövde jag för en dekorativ sak en
gammal mager gubbe. Jag visste vem jag ville ha, en
80-årig pråmskeppare, som jag för resten var god
vän med. Men i sådana angelägenheter bör man
anlita spinnsidan och jag bad min hustru tala med
hans gumma om saken. Jag skulle betala furstligt.
Hon gick till deras stuga och framförde efter några
koppar kaffe sitt ärende.
Fru Sjöblom gapade oförstående.
— Ska han komma i Strixen?
— Nej, visst inte! Min man behöver bara en
gammal mager man att rita av naken.
— Inte vet ja, äss Sjöblom ä mag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
