Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oräknadt de enstaka föremål såsom sockerrör, »en ovanlig granqvist> m. m. dyl.,
som då och då lämnades såsom gåfva, torde Akademiens första anläggande af en
botanisk samling hafva skett år 1758. Då inköptes nämligen af aktuarien Tuwén 600 spec.
uppklistrade svenska örter» och betalades »papperet oberäknat» med 60 plåtar.
Den entomologiska samlingens ursprung kan, bortsedt från det nämnda getingboet,
sägas vara en af öfverste Klinckowström år 1748 skänkt samling af »Ostindiske
Fjäril-lar». Densamme var för öfrigt äfven under de följande åren en oförtruten donator af
allehanda naturalier,1 t. ex. en uppstoppad stör 1750, naturalier från Brasilien 1751, bland
hvilka särskildt uppräknas »Bradypus— en slags Mård — 2:ne underliga Simiæ — Fogel,
till fägring lik en Papegoja; men sades vara af ürnslägtet» o. s. v. Under samma tid
riktade äfven kommerserådet M. Lagerström upprepade gånger samlingarna med talrika
föremål från Orienten, hemförda med Ostindiska kompaniets skepp. Särskildt nämnas
koraller, sjöstjärnor, musslor, fiskar, »Sjöoxe — ett slag Manette», bezoarsten, diverse
kinesiska målningar m. m. Ar 1751 hemkom P. Kalm från en resa till Nordamerika,
till hvars bekostande Akademien bidragit med 4,000 plåtar. I gengäld därför
öfverlämnade han samlingar, bestående af kräldjur, grodor, »2:ne Rådjurshorn», en »Cancer
moluccanus», trädvax, lönnsocker o. s. v. En annan af Linné’s lärjungar, D. Höländer,
återvänder 1756 från någon tids vistelse i Surinam, och af hans medförda samlingar erhöll
Akademien en del, bl. a. insekter. Ett par år senare fick Akademien mottaga ytterligare
föremål från samma land, tv då skänkte baron von Höpken, såsom donationsboken mäler,
»en hop vackra Naturalier ifrån Surinam». Ett föremål, som är omtaladt i
donationsboken för år 1751 såsom skänkt af biskop Menander, är »Oxeltanden af den så kallade
asiatiske Elephanten, funnen i en sandbacke vid Ijo Elf i Finnland». Detta var en
mammuttand, och det var sålunda af särskildt stort paleontologiskt intresse, att den blef
bevarad. Tre år senare skänkte bergsrådet Psilanderhjelm »en öfvermåttan rar
huggtand, 3 alnar lång, af Mamotte Djuret; funnen vid Floden Oby i Sibirien». För öfrigt
erhöllos under de båda första decennierna åtskilliga gåfvor af hvarjehanda slag, i det
att för naturvetenskaperna intresserade personer skänkte än det ena, än det andra, som
hörde till hans intressesfär. Läkare, såsom Ol. af Acrel och Herm. Schutz
(Schutzercrantz), lämnade föremål från sin praktik, såsom blåsstenar, foster o. d. Andra gåfvor
ådagalägga genom sin beskaffenhet, att gränserna för museets omfattning ännu ej
fastställts. Så t. ex. införlifvades därmed år 1748 »en samling af utländske gångbare mynt».
Vid andra tillfällen mottogos stenyxor och andra arkeologiska föremål, likaså
ethno-graphica.
Understundom mottogos äfven saker, som man snarare skulle känna sig frestad att
förlägga till ett kuriositetskabinett än till en vetenskapsakademis naturaliesamlingar.
Men det bör ju dock därvid ihågkommas, att detta hände i naturalhistorien barndomsår,
då skillnaden mellan de nämnda båda begreppen ännu ej var skarpt uppdragen. Det
1 År 1750 säges han ha skänkt: »Käftbenen af en obäkelig fisk, fångad vid Bohus. Det fordrades 10
karlar att lassa dem på åkdonen . Dessa måste dock ej ha stannat i Akademiens ägo, ty det tillägges senare:
»Troligen de som nu finnas hos Presidenten von Carlson på Mellby och hafva tillhört en Wahlfisk».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
