Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och utställningsrum upplätos efter vederbörlig reparation i de gamla husen inom
kvarteret Grönlandet södra, ehuruväl en del af samlingarna äfven förvarades i det norra
kvarteret.
Den 10 juni 1885 uppdrog Akademien åt Riksmuseets intendenter att utarbeta
nya förslag till nybyggnader- Intendenterna uppdrogo i sin tur ål professor F. A. Smitt
alt med biträde af en arkitekt fullgöra detta uppdrag. Med anledning häraf anmodade
denne arkitekten B. O. Cantzler att företaga undersökningar samt utarbeta planer,
ritningar m. m. Denna gång gällde förslaget en byggnad lagd utanför Stockholm i trakten
norr om Landtbruksakademiens Experimentalfält och öster om landsvägen, ej långt från
den plats, som nu intages af det nya Riksmuseet. Kostnaden för en museibyggnad
därstädes enl. arkitekten B. Cantzlers uppgjorda plan beräknades uppgå till en summa af
1,923,000 kr. Då afsågs, att i museibyggnaden skulle ingå äfven bibliotekslokal saml
bostadslägenheter åt museets intendenter. Professor Smitt framlade della förslag för sina
medinlendenter den 15 aug. 1887, men det godkändes ej af dem och kom därför ej under
Akademiens behandling. Det från hufvudstadens centrala delar aflägsna läget torde
säkerligen för en del af intendenterna varit alltför litet tilltalande och orsakat
förslagets fall.1
Ar 1886 hade i Riksdagens båda kamrar väckts motion om afsättandet af en fond
till ett belopp af 100,000 kr. i syfte att bereda ökadt utrymme åt Riksmuseets samlingar,
men den afslogs. Akademien upptog sedan della förslag om afsättandet af en
byggnadsfond och ingick i sept. 1890 med en underdånig hemställan härom, men ej heller denna
gång lyckades Akademien utverka någol till lättandet af Riksmuseets bekymmersamma
ställning. Motioner, som 1891 väcktes i Riksdagens båda kamrar i samma syfte, föllo
äfvenledes. I sept. 1894 anhöll Akademien ånyo, alt en byggnadsfond om 100,000 kr.
måtte afsättas, och två år senare om dubbelt så stor summa, men alltjämt förgäfves.
Såväl vid dessa tillfällen som förut kunde Akademien lill grund för sina underdåniga
framställningar lägga samfällda uttalanden af Riksmuseets intendenter om de stora
och alltjämt ökade svårigheter, som ställde sig i vägen ej blott för museets utveckling
utan rent af för dess bestånd såsom vetenskaplig institution på grund af
otillfredsställande utrymmen. Ar 1899 dryftades ett förslag att bereda åtminstone någon provisorisk
lättnad genom påbyggnad af en våning inom kvarteret Grönlandet norra, men häremot
reste sig vissa hinder i form af ett servitut2 mot påbyggnad af Akademiens hus vid
Vallingatan. Utredning rörande möjligheterna af detta servituts afskaffande måste
alltså först verkställas, men det visade sig omöjligt att få saken afgjord utan process,
hvilken f. ö. utföll ogynnsamt.
Det var emellertid trångt i de gamla lokalerna ej blott för Riksmuseum, utan
började äfven att bli det för Akademien själf, dess bibliotek och öfriga institutioner. Då
1 Äfven torde hafva medverkat den omständigheten, att för Akademien själf ännu ej trångboddheten
gjort sig så kännbar, att några planer på flyttning af dess lokaler uppstått. Ett skiljande med så stort
afstånd af Riksmuseum från Akademien föreföll därför olämpligt.
2 Se härom not 1 å sid. 33 ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
