Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paleozoologiska afdelningen.
Den paleozoologiska afdelningens utveckling kan sägas omfatta fyra olika skeden.
Dessa i främsta rummet beroende af vetenskapens utveckling i förening med
musei-teknikens, men därjämte sammanhängande med de olika intendenternas läggning och
vetenskapliga intressen. Den första tidrymden, då djurfossilen ej förvaltades af någon
egen föreståndare, utan voro förenade med de zoologiska samlingarna, har i
sammanhang med dessa redan i det föregående skildrats af vertebratafdelningens intendent.
Såsom därstädes påpekats, kan paleontologiska afdelningen sägas datera sin första
uppkomst från år 1821, då »alla petrifikater skildes från mineralsamlingen». För under
första tiden tillkomna gåfvor och inköp redogöres på nyss anförda ställe. Nu endast
några erinringar i anslutning härtill.
Såsom ett ytterligare exempel, äfven från fossilsamlingen, på Dalman’s i det
föregående framhållna ordnande och museitekniska förmåga kan anföras, att af honom själf
insamlade eller under Dalman’s intendenttid inkomna fossil äro försedda med små
tryckta, på stenstyckena fasthäftade etikettlappar, angifvande fyndort, samlare och årtal,
alltså ett etiketteringssätt betryggande förväxlingar, hvilket först på sista tiden ånyo
kommit till användning vid afdelningen.
Från allra äldsta tiden härstamma helt säkert tvenne större föremål, hvilka ännu
i dag tillhöra paleozoologiska skådesamlingens största prydnader. Det ena är den
1,7 0 m långa, 0,S4 m breda sandstensplattan med fotspår, eller rättare aftryck af
fotspåren efter den för öfrigt ännu i dag okända stora amfibie, som efter fotspåren benämnts
Chirotherium »Handdjuret », från Triaslagren vid Hildburgshausen i Sachsen. Det andra
utgöres af den mästerligt utförda gipsafgjutningen af det bekanta stora
Mosasanriis-hufvudet, hvilket, funnet i kritlagren vid Maastricht i Nederländerna, såsom ett
dyrbart krigsbyte 1759 togs af fransmännen och fördes till Paris, beskrefs af Cuvier, samt
ännu förvaras i »Museum d histoire naturelle» därstädes, och af hvilket på sin tid så
ytterst märkliga fynd gipsafgjutningar skänktes till en del museer i utlandet.
Gipsplattan bär med målade lättlästa typer inskriften »Donné au musée de Stockholm par le
museum d’histoire nat:lle de Paris». Författaren erinrar sig från 1859 eller 1860 ännu
dessa båda föremål, hvilka på den då 6 à 7-årige gossen gjorde ett lifligt, ännu
kvarstående intryck. De voro i det äldre museet vid »Adolf Fredriks kyrkoplan» utställda
i det dåtida reptilierummet, eller samma rum — då långt och smalt med ett fönster i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
