Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av med honom. Det var nödtvång. Han släppte
mig inte. Du och jag måste nu hålla oss undan
en tid.» .
Jim tillkännagav med en dämpad vissling att han
förstod.
»Hörde du mig vissla?» frågade han plötsligt.
»Ja visst. Då var jag redan färdig. Jag var just
på väg att ge mig av.»
»Det var en bygel. Men han misstänkte
ingenting. Han gick sin väg rakt fram och lunkade
bort. Se’n kom jag tillbaka och visslade åt dig.
Hur kom det sig att du dröjde så länge sedan?»
»Jag väntade för att bli säker», förklarade Matt.
»Jag var väldigt glad då jag hörde dig vissla igen.
Det är odrägligt att vänta. Jag satt där bara och
tänkte och tänkte . . . alla möjliga slags tankar. Det
är märkvärdigt så tankarna flyga. Och så var det
en förbannad katt som strök omkring huset och
pinade mig med sitt jamande.»
»Jaså, det är en fet fångst!» utbrast Jim belåtet
och utan sammanhang med vad de nu talade om.
»Jo, det kan du lita på, Jim. Jag är väldigt pigg
på att få titta på det omigen.»
De båda männen skyndade omedvetet på sina
steg. Men de voro lika försiktiga som förut. Två
gånger -ändrade de kurs för att undvika polisen,
och de övertygade sig först riktigt om att ingen
såg dem, innan de döko in i den mörka portgången
till ett billigt logihus nere i staden.
Icke förr än de kommo upp till sitt eget rum
i Översta våningen ströko de eld på en tändsticka.
Medan Jim tände en lampa, stängde Matt dörren
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
