Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla kontrakt - Lerbäcks kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
1314 skrevs sockennamnet Lerbeck. 1428 hette det
Leer-bek.
Då Västerås recess föreskrift, att konungen för fyllandet
av kyrkans behov skulle förfoga över biskoparnas,
domkyrkornas och klostrens överflödiga gods och inkomster,
gick i verkställighet 1546, fanns åtskilligt att taga i
Lerbäcks socken, nämligen de gårdar, som brukades av
kyrko-landborna Per i Hisiö, Ingolf i Torsiö, Amund i Falla,
Anders i Hiänsberg, Håkan i Lindahult, Ölfing i
Stimber-kulla, Stenkumla och Prästaåttingen. Det var dels de
sistnämnda kyrkliga boställena, dels donationer, givna av
fromma eller av personer, som önskade själamässor lästa över sig,
på det att de måtte komma ur skärselden, dit de — på grund
av sitt sätt att leva — fruktade att komma efter döden.
Socknen var alltså vid denna tid fullständigt katoliserad.
Som säkert kan man antaga, att Lerbäck fick kyrka, då
det i början av 1600-talet upphörde att vara annex till
Snav-lunda och blev eget pastorat. Det exakta årtalet därför
vet man nu ej, men väl att den förste kyrkoherden hette
Johannes. Däremot vet man, att den andre kyrkoherden
tjänstgjorde 1616 och hette Petrus, och fr. o. m. den tredje
—- Nicolaus Olai Fax, som kom hit 1627 — känner man
även kyrkoherdarnas tillnamn.
Yad man bestämt vet är att Lerbäck 1726 under den i
socknen födde, kraftfulle kyrkoherden Gustav Jonæ
Igne-lius tid — född 1672, tillträdde han pastoratet 1724 och dog
1746 — fick sin kyrka utvidgad på bredden åt söder, sedan
den visat sig för liten, så att »på bön- och högtidsdagar ej
mer än halva församlingen får rum i kyrkan och de andra
få stå utanför på kyrkogården». Samtidigt med
utvidgningen 1726 erhöll kyrkan nytt tak och innanrede.
Sannolikt var denna kyrka av trä. Klockstapel byggdes även då.
Av trä var också den kyrka, som nedbrann 30 april 1782,
antagligen antänd av blixten. Man har anledning att tro,
15 — Närkes kyrkor i ord och bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
