Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbärgs kontrakt - Knista kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Åtminstone i ett fall beredde sig den urgamla färdigheten i
träor-namentik en fristad i stavkyrkans hägn. Så är det med Knista kyrka
i Närke.
Att man här behöll den gamla stilens krona, får väl tillskrivas en
utpräglad känsla av pietet emot och uppskattning av det gamla.
Prosten J. A. Castengren, som väl känner sin kyrka och
ägnat den ingående studium, säger emellertid, att stilen
var götisk från början, men har senare förändrats till
romansk. Det ökar ju
kyrkans märkvärdighet. När
förändringen från götisk
til romansk skedde, är
o-känt, men
stavkyrkostolar-ne äro egendomliga för
kyrkan ända från hennes
byggande, alltså även för
hennes tidigare, götiska period,
säger prosten Castengren.
Till 1617 hade Knista
kyrka torn, skepp och ett kor, som var absidlöst, d. v. s.
saknade rundning.
Då revs tornet och skeppets östra gavel. En ny östgavel
uppfördes, och skeppet utdrogs till sin nuvarande längd.
Detta skedde 1617.
1724 fick kyrkan sitt breda kor med tresidig avslutning
i öster. Till denna period höra också sakristian och tornets
vackra, kopparklädda barockhuv.
Och så träda vi in i templet.
Det, som då först faller oss i ögonen, äro de
valvmålningar från 1617, vilka pryda långhuset.
Bildserien börjar med Adams skapelse i paradiset,
varpå följer Evas under Adams sömn. Gud fader
framställes som en gammal patriark med långt, vitt skägg.
Alle-hande djur —• varibland även rent fantastiska —
uppträda även i paradiset.
Knista kyrkas inre. Teckning av
Bengt Lindström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
