Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars kontrakt - Glanshammars kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 475
dess nuvarande murar i heden tid bevittnade blot. En
gammal runsten i kyrkans vägg styrker det antagandet, att
Glanshammars kristna tempel i likhet med åtskilliga andra
i vårt land är en ut-, till- eller påbyggnad av ett äldre
asa-tempel.
En föregående kännare, kyrkoherden i Glanshammar d :r
Gust. Herdman (1719—1767) omtalar, att på hans tid
fortlevde traditionen om en äldre kyrka än den nuvarande. Den
kyrka, som nu skådas i Glanshammar, faller i okänd tid
bakom 1589. De synliga rudimenten av en äldre kyrka
torde kunna förläggas till 1200-talet. I rummet är allt
så nära vartannat, att det medger en arvsföljd i tiden
platsens alla tempelbyggnader emellan.
De i behåll varande kyrkböckerna äro ej äldre än från
1719. Däremot finnas visitationsprotokoll och
kyrkoräkenskaper från 1689.
»Silver- och blymalmsanledningar, dels nära kyrkan, dels
vid Skala hava tidtals givit anledning till något bärgsbruk»,
heter det hos Thomée om Glanshammar. »En gammal
silvergruva vid kyrkan» nämnes redan i drottning
Philip-pas morgongåvebrev (Örebro och Arboga med därtill
hörande silver- och kopparbärgverk). Hammar betyder
klippa, bärg. Glanshammar är alltså den glänsande
klippan. Det är silvergruvan vid kyrkan, som givit socknen
dess namn.
Harsta är ett binamn på prästgården, vilket först
nämnes på en karta från 1688. Jöran Sahlgren antager, att
prästgården av någon kyrkoherde givits detta namn efter
ett av de tre Harsta i Strängnäs stift.
Socknen hade 1805 1,416, 1840 1,840, 1856 2,075 och
1927 1,878 invånare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
