Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars kontrakt - Kils kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KILS KYRKA.
Kils kyrka borde vara en vanlig utflyktsplats för
örebro-are, som älska skönhet och historia eller behövde lära sig
förstå bådadera. För ändamålet borde tryckas en liten
beskrivning av. kyrkan. I avvaktan därpå kan användas
denna artikel, vilken dock ej är nog uttömmande.
Teol. d:r Johan Wahlfisk utgav 1907 en skrift: »Kils
kyrka med omgivningar». Den utgör egentligen kyrkans
äldre historia, och rörande densamma har jag haft
åtskillig nytta av den omtalade skriften. Men en utförlig
beskrivning av själva kyrkan, sådan hon nu ter sig, saknas.
Det återstår för någon kommande forskare att fylla denna
lucka.
Ser man till de ännu bibehållna gamla delarne av Kils
kyrka, så måste man säga, att man framför sig har ett av
de älsta templen i provinsen.
Vid tiden för kristendomens inträde och utbredning fanns
i dessa trakter en relativt talrik befolkning. Kils socken
bestod då som nu till en mindre del av slättbygd, det övriga
av glest bebodd skogsbygd. Att en bebyggelse av Närke
i äldre tider här haft sin gräns, kan man sluta av
gårdsnamnen, säger kyrkoherde Wahlfisk. Här vid de brant
uppstigande Kilsbärgen upphöra nämligen med ens inom
landskapet alla de gårdsnamn, som beteckna bebodd och
något odlad trakt, de som sluta på -sta och -vi. De utgöras
av de älsta ortsnamnsgrupperna. Kring norra ändan av
sjön Tysslingen ha vi Älgesta, Blacksta och Rånnesta.
Vidare finnes Håsta. Dessa -sta-namn, vilkas första del
aldrig tyda på kristen kult eller utgöras av namn, som efter
kristendomens införande blevo vanliga, angiva sålunda, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
