Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars kontrakt - Gräve kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAVE KYRKA.
Xär man stiger av tåget vid Gräveby ser man en rätt lång
allé, som man har att följa till kyrkan.
Den grå kyrkan och den vita skolgården kontrastera så
bra.
Kantor J. R. Julin har skola. Han har ej tid att följa
oss, men han ger oss nycklarne till kyrkan.
Hon är belägen i den lilla socknens södra del.
Socknen ligger slätt; man har i orten ett ordspråk, som säger:
»Stort som Gräve gärde» — socknen är så gott som ett enda
åkerfält.
Gräve nämnes 1329 och hette då Graffwa, 1331 Graw
och 1430 Græfwa. Socknen har fått sitt namn därav, att
kyrkan anlades på Gräve bys område. Kyrkoby nämnes,
enligt Jöran Sahlgren, först 1580 och bestod ursprungligen
av två skattetorp. Namnet beror på, att kyrkan ligger på
ägorna.
Under medeltiden var Gräve eget pastorat. Så
förmöget var det ej. Kyrkan ägde blott ett enda hemman, Gräva
om 6 örtugland, och Prestaåttingen, av vilken prästen drog
inkomsten. Därtill kommo några utjordar. Bland dessa
var dock Amunds i Gräva given till Längbro kyrka och
Nils i Valla av Kiära teg på Gräva äng till Tysslinge kyrka.
Dessa indrogos vid reformationen till staten.
Den förste kände kyrkoherden i Gräve är Torkel, vilkens
namn finns å ett papper från 1347. Någon annan av
Grä-ves egna kyrkoherdar känner man ej till, och luckan i
prästlängden står öppen till slutet av 1500-talet, då socknen blivit
annex till Kil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
