- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
14

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studenter och arbetare i språklig belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allmänhet. Ännu på Gustaf II Adolfs tid betydde
nämligen »instrument» detsamma som »redskap»,
såsom bland annat synes af denne konungs yttrande
om sin företrädare Gustaf Vasa, »att Gud brukade
honom till ett instrument att upprätta Sveriges
förfallna regemente» (d. v. s. styrelse). Ordet
härstammar från latinet, liksom det, hvaraf urmakaren har
sitt namn. Ur betyder äldst »tid(rymd, -punkt)».
Då det sedan antagit betydelsen »instrument som
anger tiden», så har dess utveckling varit alldeles
motsatt den, som genomlupits af ordet klocka, hvilket
från att syfta på urets slagverk (jfr ring-, kyrk- och
vällingklocka) kommit att betyda själfva uret och
slutligen äfven »tid», t. ex. i »klockan är tio»
förkortadt af »klockan är tio slagen». Man skulle alltså
kunna vänta sig, att klockare vore detsamma som
urmakare, men så är som bekant icke fallet. Den
förres verksamhet är vida mera omfattande än så, ty
»klockarfar han skall ju allting bestyra». Från
början hade han dock blott att sköta kyrkklockorna,
hvarför ock vår äldsta lagbok mycket riktigt
anmärker, att om klockan slår klockaren i skallen, så får
han skylla sig själf.

Bland alla våra »-makare» få vi — äfven om vi
med tystnad förbigå »grälmakaren»,
»krångelmakaren» och några deras gelikar — dock icke glömma
den nymodigaste af dem alla, nämligen
klädermakaren, som ännu endast mycket sällan uppträder vid
sidan af vår gamla bekanta, skräddaren.
Anledningen till, att det nya namnet sticker sig fram, är väl
delvis att söka i det skimmer af löje, ja stundom
förakt, som i många språk sprides öfver skräddaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free